26 augusti, 2022

Vad gör jag om jag blir mobbad på jobbet?

EXPERTEN SVARAR Många medlemmar hör av sig till rådgivningen för att de upplever att de blir utfrysta eller mobbade på jobbet. Maja Todorovic tipsar om hur en arbetsplats kan förebygga det.

maja_todorovic

Maja Todorovic, ombudsman Akademikerförbundet SSR

Foto: Margareta Bloom-Sandebäck

Detta har hänt

En vanlig fråga som kommer till Rådgivningen handlar om händelser som uppfattas som förminskande, obehagliga, som ger ont i magen och som i värsta fall leder till ohälsa och sjukskrivning.

Kränkande särbehandling kan förekomma överallt men några faktorer som ökar risken i form av bakomliggande orsaker är otydliga rutiner och arbetsfördelning men också hög arbetsbelastning som får pågå under längre tid.

Därför är det viktigt att både chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om rättigheter och skyldigheter utifrån arbetsmiljölagen. Ett missförstånd eller konflikt kan trappas upp och övergå till kränkande särbehandling. För att stoppa en sådan process krävs en aktiv åtgärd skyndsamt.

Detta gäller

Vår sociala arbetsmiljö är lika viktig som den fysiska. Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av kränkande särbehandling på jobbet.

Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att ta emot information om kränkande särbehandling, se till att medarbetaren får stöd, att händelserna utreds och att arbetsplatsens rutiner och kultur utvecklas. Det ska vara nolltolerans mot kränkande särbehandling. Rutinerna ska vara kända och ska kunna aktiveras när signaler om kränkande särbehandling uppstår. Det regleras i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där kränkande särbehandling definieras som ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.” Det står också att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.

Vid ohälsa ska arbetsgivaren göra arbetsskadeanmälan, tillsammans med den som berörs och skyddsombud, till Försäkringskassan.

Så får du hjälp 

Om du eller en kollega är utsatt för kränkande särbehandling eller negativa handlingar ska du i första hand vända dig till chefen. Hen ska skyndsamt vidta åtgärder enligt rutinen för kränkande särbehandling. Konkret betyder det att se till att den drabbade får stöd och se till att de negativa handlingarna upphör.

"Om det är chefen som kränker kan du vända dig till ditt skyddsombud eller fackliga företrädare."

Om det är chefen som kränker kan du vända dig till ditt skyddsombud eller fackliga företrädare. Om det saknas sådana på arbetsplatsen kan du vända dig till Rådgivningen. Skyddsombud och fackförbund har en viktig roll i att se till att du eller den drabbade får stöd samt se till att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter. Vår uppgift är att se till att ärendet blir korrekt hanterat och att ge den drabbade stöd genom processen medan arbetsgivaren är den som är ansvarig för arbetsmiljön.

På OFR:s hemsida finns konkreta tips för förtroendevalda och den drabbade. Sunt Arbetsliv har digitala utbildningar för att förstå och jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Rådgivningen för våra medlemmar och förtroendevalda finns på 08-617 44 00 och radgivning@akademssr.se.

Detta händer sedan

Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att de händelser eller situationer som upplevs som negativa utreds och upphör. Utredning görs av en sakkunnig, opartisk instans som har de berördas förtroende. Det är viktigt att utredningen i sig inte skapar nya arbetsmiljöproblem. Syftet är att motverka ohälsa, stoppa och förebygga negativa handlingar, inte söka skuld eller syndabockar.

I samband med att utredning presenteras föreslås åtgärder och handlingsplan upprättas.

En åtgärd kan vara att tydliggöra ansvar och arbetssätt. Se över hur verksamheten organiseras, hur man samarbetar och kommunicerar samt hur arbetet leds. Den drabbade kan behöva stödsamtal med företagshälsovården.

Jobba med värdegrundsfrågor och förhållningssätt är viktigt. Ibland kan arbetsgruppen behöva förstå varandras olikheter och hur dessa samverkar. Ett trepartssamtal kan vara en bra åtgärd när två personer behöver dela bilder och komma överens om hur de går vidare. Att tillföra kunskaper genom utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud för att förebygga och snabbt fånga upp framtida signaler. En viktig framgångsfaktor är att skyndsamt agera och stoppa sådant som upplevs som negativt.

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...

ARBETSMILJÖ Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024

Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig

KRÖNIKA Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024

Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...

FORSKNING Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024

Debatt: 3 sätt att lösa kompetensbristen i EU

EU-VALET En europeisk talangpool är ett sätt att mö...
23 april, 2024


Läs även

Experten svarar: Hörsel- och synproblem – vad gäller...

EXPERTEN SVARAR Helin störs av bullret i skolan där hon jo...
25 januari, 2023

Så funkar det: Turordning

ARBETSRÄTT Riksdagen har beslutat om nya turordningsr...
30 november, 2022

Så funkar det: Semester

Efterlängtad sommarledighet närmar sig för de flesta av oss. Men va...
3 juni, 2022

Kan jag bli avskedad för visselblåsning?

EXPERTEN SVARAR Detta gäller om du ska rapportera om missf...
14 april, 2022