Experten svarar: Hjälp – vi har för mycket att göra!

Detta har hänt

Henry arbetar på en arbetsplats där det under senaste året har blivit högre ärendeinflöde samtidigt som det råder högre personalomsättning i organisationen. Han säger att han och kollegorna tagit upp frågan om arbetsbelastning och stress med chefen och på APT men ser inte att det görs något. De som har arbetat längre får i uppdrag att vara mentor åt nyanställda men hinner inte ge dem en bra introduktion vilket drabbar både individer och verksamhet. Det här har lett till att kollegorna är irriterade och trötta och flera söker andra jobb. Det har blivit en negativ spiral och de vet inte vad de ska göra.

Detta gäller

I arbetsmiljölagen finns regler om vad arbetsgivare behöver göra för att skapa en god arbetsmiljö. Löpande och vid förändringar i verksamheten ska riskbedömning göras för att identifiera eventuella risker i arbetsmiljön och desto viktigare – vidta relevanta åtgärder för att förhindra att arbetstagare utsätts för ohälsa. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av ohälsosam arbetsbelastning och våra chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning.

Ohälsosam arbetsbelastning är när kraven i arbetet överstiger resurserna under en längre tid, och det skapas obalans som kan leda till ohälsa.

Det är ganska vanligt att organisationer sätter in åtgärder för sent, när problemen redan hunnit bli stora och då ofta på individnivå. Därför är det bättre att jobba främjande och förebyggande, komma in tidigt och gärna med organisatoriska åtgärder. Det är mer hållbart, både för verksamheten och medarbetarna.

Att se över den organisatoriska arbetsmiljön och balansera upp krav och resurser för att förhindra långvarig obalans och ohälsa, kan göras genom att sänka krav eller tillföra resurser. Konkret kan det vara att omfördela ärenden, skapa prioriteringslista, skapa möjlighet till regelbunden återhämtning under dagen och dialog mellan arbetstagarna.

Så får du hjälp

Om obalans mellan krav och resurser består kan det leda till mer intensivt arbete med risk för att överanstränga eller skada sig. Chefen behöver, tillsammans med medarbetarna och skyddsombud, bedöma om kraven och resurserna är rimliga och agera skyndsamt för att återställa balansen. Om kompetens för detta saknas, behöver man anlita företagshälsovård.

Ombudsmannen i Rådgivningen ber Henry att kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Denne kan påtala för arbetsgivaren att det finns risker för ohälsa och kompetensflykt och att åtgärder behöver vidtas skyndsamt för att nå en förändring. Ett skyddsombud kan även ställa krav på att arbetsgivaren vidtar relevanta åtgärder och vända sig Arbetsmiljöverket om så inte sker.

Så gick det

Henry tog kontakt med skyddsombudet och informerade om rådande arbetsmiljön. Skyddsombudet tog sedan kontakt med berörd chef och bad om ett möte. Det visade sig att chefen var medveten om en del av det som togs upp men inte allt.

I samverkan har de inlett ett arbete för att ändra på den rådande situationen. Chefen hjälper till att prioritera, bland annat genom att pausa utvecklingsprojekt. Kontinuerliga avstämningsmöten kommer att hållas. Det skapas utrymme för återhämtning i vardagen och medarbetarna uppmanas att påminna varandra om raster. En viktig del är att skapa utrymme för samtal och känsla av gemenskap och hanterbarhet. Chefen kommer se över hur introduktionen för nyanställda ska säkerställas och en uppföljning är bokad efter fyra veckor.