Så påverkas vi av moraliska illusioner

Precis som att optiska illusioner kan lura ögat, kan moraliska illusioner lura beslutsfattandet att bli mer själviskt. Det menar Kajsa Hansson, nybliven doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen Moral Illusions.

– I vissa beslutssituationer tenderar vi människor att agera själviskt utan att känna att det är moraliskt fel. Det kan handla om att vi tror att vi har blivit orättvist behandlade, och agerar själviskt för att kompensera för denna orättvisa, säger Kajsa Hansson.

Kajsa Hansson

Moraliska illusioner uppstår främst i konkurrensutsatta beslutssituationer när många tävlar om samma sak. Det beror på olika psykologiska mekanismer som gör att vi uppfattar rättvisa på olika sätt beroende på om vi lyckats eller misslyckats, speciellt när vi saknar information om rättvisa.

Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat, men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga. När hjärnan försöker fylla i luckorna skapas en helhet som kanske inte stämmer överens med verkligheten – på samma sätt som en optisk illusion.

– Ta arbetslivet som ett exempel. I konkurrensutsatta situationer där man tävlar mot kollegor om till exempel befordran eller prestigefulla uppdrag kan moraliska illusioner uppstå om vi inte tror att beslutsprocessen varit rättvis, säger hon och fortsätter:

– Tror man till exempel att processen är riggad kan det leda till att man går runt med en känsla av att ha blivit orättvist behandlad – vilket i sin tur kan leda till att man börjar fuska eller missköta sina arbetsuppgifter på olika sätt. Man rättfärdigar sitt omoraliska beteende med att man jobbar på en orättvis arbetsplats, och på så sätt känns det inte som att man gör något fel.

För att undvika att moraliska illusioner uppstår menar Kajsa Hansson att det är viktigt med tydlig information och transparens på en konkurrensutsatt arbetsplats.

– När det finns tydliga konkurrenssituationer är det viktigt att alla är väl informerade om processer och spelregler så att inga missförstånd kring orättvisa uppstår. Felaktiga uppfattningar av rättvisa lurar en att agera själviskt, men med korrekt information kan man agera annorlunda.

Avhandlingen tar ett brett grepp på vårt beslutsfattande och hur vår moral påverkar den. Kajsa Hansson menar att den kan hjälpa oss att förstå varandra bättre.

– Vi kanske inte alltid håller med om varandras tolkningar av verkligheten, men vi kan förstå var de kommer från, avslutar Kajsa Hansson.