Kvällsjobb – ett krav med nya lagen?

Enligt den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, ska socialtjänsten bli mer lättillgänglig, finnas närmare medborgarna och vara enklare att nå. Trösklarna för att få kontakt och ta del av stöd ska sänkas – något som kan kräva att socialsekreterare är mer närvarande i samhället och arbetar även utanför traditionella kontorstider.

För medarbetarna kan omställningen innebära stora förändringar i arbetstid. I dag arbetar de flesta socialsekreterare enligt kontorsarbetstid, ofta med viss flexram. Men Lars-Erik Ekbäck Eriksson, avtalssekreterare på Akademikerförbundet SSR, konstaterar att många nu oroar sig för vad som väntar.

– Medlemmar kontaktar oss och undrar: kan arbetsgivaren beordra mig att jobba kvällstid eller helg? Vad gäller egentligen? Och vilka ersättningar har jag rätt till? säger han.

Akademikerförbundet SSR välkomnar lagens ambitioner, men varnar samtidigt för att förutsättningarna för omställningen saknas.

– Socialtjänsten är redan i kris. Att lägga på nya krav utan att skjuta till resurser riskerar att tänja ut ett gummiband tills det går av. Kommunerna behöver steppa upp, men vi behöver också stöd från nationell nivå, annars kommer det inte att gå, säger Monica Engström, socialrättsjurist på förbundet.

Kort varsel kan ge rätt till övertid

Enligt regelverket går det att schemalägga arbete på obekväma tider, men det måste göras med framförhållning och i enlighet med kollektivavtal. Om en förändring sker med kort varsel kan arbetstagaren ha rätt till ersättning för övertid eller förskjuten arbetstid.

– Men det vi ser i praktiken är något helt annat. Allt oftare förväntas socialsekreterare använda sin flex i stället: ”Nu har det dykt upp ett kvällsmöte på en skola – det får du ta på flexen.” Trots att regelverket säger att det då borde vara övertid, säger Lars-Erik Ekbäck Eriksson.

Han varnar också för att beredskapen överanvänds. Socialsekreterare kan ha sin ordinarie 40-timmarsvecka och därutöver beredskap, vilket i praktiken innebär mer uppbunden tid.

– Har man för mycket beredskap leder det till ohälsa och hög personalomsättning. Man kan inte jobba heltid och därtill beredskap på kvällar och helger. Då måste man i stället se över hela arbetstidsmåttet och hitta nya modeller, säger han.

Lokala lösningar börjar nu växa fram. På vissa håll testas nya typer av avtal – med bredare flexramar, ”årstidsavtal” eller så kallad ”tillitstid”, där arbetstagaren själv får förlägga sin arbetstid inom givna tidsramar, ibland från tidig morgon till sen kväll.

– Det ger en större flexibilitet, men ofta är det arbetsgivaren som vinner på modellen. Om du blir beordrad till övertid kan du få ersättning. Men om du själv förväntas flytta om din tid inom ramen för ett flexavtal, då försvinner den ersättningen. Det påverkar dessutom arbetsmiljön, familjelivet och möjligheten att planera sin tid, säger Lars-Erik Ekbäck Eriksson.

Fokus på tillgänglighet i nya lagen

Monica Engström menar att de som ska utföra arbetet inte fått tillräcklig uppmärksamhet i den statliga utredning som låg till grund för den nya socialtjänstlagen. I lagberedningen har fokus framför allt legat på brukarnas behov och på hur socialtjänsten ska kunna bli mer tillgänglig – men arbetstagarperspektivet har kommit i skymundan.