Så funkar det: Strejk eller inte för klimatet?

Rätten att strejka
Strejk är den yttersta stridsåtgärden som ett fackförbund kan ta till för att sätta press på arbetsgivarparten när det gäller att komma överens om exempelvis löneökning eller andra arbetsvillkor som ingår i ett kollektivavtal.
Fredsplikt råder
Strejk är bara tillåtet under perioden då ett kollektivavtal gått ut och innan ett nytt tecknas. Ett fackförbund kan även strejka för att visa sympati med andra fackförbund. Arbetsgivarens svar är lockout, då de utestänger anställda från arbetsplatsen. Både strejk och lockout måste varslas sju dagar innan den träder i kraft.
Så påverkas du
När en strejk bryter ut får du inte arbeta, varken på kontoret eller hemifrån. I stället kan den lokala konfliktkommittén kalla in dig för att utföra fackligt arbete, som att dela ut flygblad eller vara strejkvakt. Du får ingen lön, utan Akademikerförbundet SSR betalar en ersättning som ska motsvara din vanliga inkomst. När konflikten är över går du tillbaka till jobbet som vanligt.
Nya regler efter hamnkonflikten
Rätten att strejka är inskriven i grundlagen och medbestämmandelagen reglerar vad som gäller. I år begränsades rätten att strejka mot arbetsgivare som redan är bundna av ett kollektivavtal med ett annat fackförbund. Det skedde efter att en konflikt i Göteborgs hamn fått arbetsmarknadsministern att tillsätta en utredning om strejkrätten. Arbetsmarknadens parter presenterade då ett eget förslag som blev grunden för den nya lagen.
Politisk strejk för klimatet
Om fackförbund hade valt att strejka för klimatet hade det inte haft något att göra med kollektivavtal, utan kallas politisk strejk. Det är tillåtet om den är kortvarig. Inget Saco-förbund utlyste strejk och som individ kan man inte ta ut sig själv i strejk. En del arbetsgivare tillät sina anställda att delta i demonstrationerna. Det innebar dock inte att de strejkade utan att de fick ledigt för att delta i en manifestation.