Så funkar det: Rast och paus

1. Max fem timmar utan vila Ingen orkar arbeta långa perioder i sträck. Max fem timmar, säger lagen. Sen måste du få rast. Arbetsgivaren bestämmer när rasten får tas och det ska meddelas i förväg. Om du jobbar deltid mindre än fem timmar har du ingen rätt att kräva rast. Däremot får du ta en kortare paus. 2. På rasten får du göra vad du vill Lunchen är ofta det längsta uppehållet. Raster ingår inte i arbetstiden och därför får du äta var du vill, gå ärenden och låta bli att svara i telefon. Om arbetet kräver att någon måste kunna rycka in med kort varsel kan lunchrasten bytas ut mot måltidsuppehåll. Då får du inte lämna jobbet, men får å andra sidan lön för att äta. 3. Pausen ingår i arbetstiden Dricka vatten, kissa, ta en kopp kaffe med kollegorna. Pauser är korta uppehåll i arbetet och ska tas på arbetsplatsen. De ingår i arbetstiden och du får betalt när du pausar. Om arbetet är så pass ansträngande att det kräver kontinuerliga pauser ska arbetsgivaren ange det i arbetstidsschemat. 4. Hur lång är en rast? Reglerna om att du har rätt till avbrott i arbetet efter fem timmar finns i arbetstidslagen. Den säger däremot ingenting om hur lång vilan ska vara. Akademikerförbundet SSR menar att praxis är minst 30 minuters lunchrast och fem minuters paus varje timme. 5. Förtroendearbetstid Många tjänstemän och chefer har förtroendearbetstid. Då planerar du själv din arbetstid, dina raster och pauser utifrån den aktuella arbetsbelastningen och dina mål. Text: Åsa Bolmstedt.