På eftermiddagen den åttonde juni 2022 röstar riksdagen, med stor majoritet, igenom den största arbetsmarknadsreformen i modern tid. Lagen om anställningsskydd, LAS, förändras så att arbetsgivare bland annat ska kunna göra undantag från turordningsregeln vid arbetsbrist. På samma gång införs ett omställnings- och kompetensstöd som gäller även för dem som saknar kollektivavtal. Dessutom lanseras ett helt nytt studiestöd som gör det ekonomiskt möjligt att plugga mitt i livet, för att stärka sig antingen inom det yrke man har eller inom något nytt. Det livslånga lärandet inom arbetslivet ska bli verklighet.
Samtidigt som riksdagsledamöterna trycker grönt står Anita Grönberg, verksamhetschef på Omställningsfonden, i ett öde kontorsrum någon kilometer därifrån. Hon tittar ut genom det stora fönsterpartiet mot Hornsgatans trafik och Mälaren som lyser blå mellan huskropparna. Rummet är helt tomt på inredning, medan rummet mittemot är belamrat med skrivbord, kuddar, lampor och fåtöljer som ska portioneras ut i de nya lokalerna. Omställningsfonden expanderar i rask takt, något som delvis har att göra med ett förändrat arbetssätt men som också är helt nödvändigt i och med dagens riksdagsbeslut. Från och med nu kommer man att behöva kapacitet för att ta emot långt fler än tidigare.
– I dagsläget får ungefär 2000 personer om året vårt stöd, i uppsägningslägen. Vi vet inte alls hur många fler det blir nu, vi kan bara gissa. Allt är ju nytt så det kanske inte är så att gemene man redan nu börjar förbereda sig för att göra de här omställningarna. Men på sikt tror jag att det kommer att bli betydligt många fler, säger Anita Grönberg.
Omställningsfonden stöttar organisationer och företag med sammanlagt omkring 1,2 miljoner medarbetare inom kommuner och regioner i samband med omställningar. Hittills har man tagit sig an medarbetare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist, eller som behövt lämna sina jobb på grund av nedsatt arbetsförmåga. Men nu kommer Omställningsfondens uppdrag alltså att växa markant – med två nya målgrupper. Det gäller dem som inte står inför en uppsägning, men som ändå vill ta chansen att utvecklas inom sitt eget – eller ett nytt – yrke. Det gäller också visstidsanställda, nu när det inte längre krävs en tillsvidareanställning för att få omställningsstöd.
– Det är ju en stor skillnad. I vår sektor är det 18 procent av medarbetarna som har tidsbegränsade anställningar, och när deras kontrakt löper ut får de nu rätt till det grundläggande stödet, som handlar om kartläggning, rådgivning, vägledning och validering, säger Anita Grönberg.
"Jag får nästan ståpäls för jag tänker att det är ett sådant skifte."
Anita Grönberg
Utöver det grundläggande stödet till kompetensutveckling instiftas alltså även ett nytt omställningsstudiestöd – pengar som ska göra det möjligt att plugga vidare mitt i livet trots att man kanske har dyra lån och försörjningsansvar.
Stödet består av en bidragsdel och en frivillig lånedel. Staten ger som mest omkring 21 000 kronor i bidrag per månad och ungefär 12 500 kronor i månaden i lån (2022 års belopp). Pengarna ansöker man om hos CSN och det går att få stöd för studier som inleds från och med 1 januari 2023. Den som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal kan få mer pengar.
– Det statliga stödet ger upp till 80 procent av lönen upp till ett tak. Om du har högre lön än så kan du få upp till 80 procent av lönen.
Det statliga stödet är för 44 veckors studier, vilket motsvarar ett års heltidsstudier. Men även år två och tre kan du få mer ersättning utifrån kollektivavtalet, så kallat förlängt studiestöd som kombineras med vanligt studiemedel från CSN, förklarar Anita Grönberg.
Hon har mycket att göra nu. Dagen innan har hon träffat ett femtiotal ombudsmän från Akademikeralliansen för att berätta om det nya avtalet och vad det kommer att innebära för förändringar för medlemmarna. Som verksamhetschef ansvarar hon för en rad olika utvecklingsprojekt som handlar om hur Omställningsfonden ska ta sig an det som komma skall. Ett gäng nya karriär- och studierådgivare ska också rekryteras. De får en specificerad roll som går ut på att kunna ge bra råd kopplade till det nya omställningsstudiestödet.
I det rosamålade, nystajlade fikarummet tar hon en snabb kaffe med Helene Palm som jobbar som utbildningsstrateg här, även det en nytillkommen tjänst i organisationen.
Själv har Anita Grönberg jobbat här i snart fem år. Hon är socionom i grunden och har under större delen av sitt yrkesliv sysslat med arbetslivsinriktad rehabilitering och omställning. Förändringarna som nu införs är helt rätt väg att gå, tycker hon.
– Genom åren har jag alltid tänkt på vilken möjlighet det skulle innebära om vi i arbetslivet skulle kunna få karriärsamtal och coachning. Vad viktigt det skulle vara. Att den möjligheten nu finns, det är hisnande.
Förändringarna är positiva både utifrån ett arbetsgivarperspektiv och utifrån det individuella perspektivet, menar hon. Rätt person på rätt plats gagnar såväl yrkesgrupper inom Akademikerförbundet SSR som samhället i stort.
– Jag får nästan ståpäls för jag tänker att det är ett sådant skifte. Att det sker nu… Jag tycker att det visar att man har förstått att varje människa verkligen behövs. Om man hittar rätt, så att man gör det man har lust till, kommer vi att få större utväxling av varje persons insatser i arbetslivet.
På telefon når Akademikern omställningsrådgivaren Tobias Sahlgren som jobbar från hemmet i Västerås i dag. Han håller med sin chef om storheten i dagens riksdagsbeslut och det nya kollektivavtalet.
– Jag tycker det är fantastiskt att man ger medarbetare möjligheten att karriärväxla mitt i livet, rusta sig för en lite mer avancerad tjänst eller öka på sin kompetens. Tidigare har alla varit så låsta till CSN:s system och det har varit svårt att få ekonomin att gå runt, men nu kommer man att kunna få en hyfsad inkomst samtidigt som man studerar, säger han.
Själv har han jobbat mot omställningsbranschen i 18 år, varav de fyra senaste på Omställningsfonden. Här stöttar han bland annat arbetsgivare i deras strategiska kompetensförsörjning. Han håller till exempel i informationsmöten och föreläsningar kring avtalet, med målet få fler arbetsgivare att arbeta förebyggande. Den rollen kommer att bli ännu större nu.
Han pratar också mycket om ohälsa med arbetsgivarna, hur de ska hjälpa medarbetare som har ohälsoproblematik och inte kan fortsätta i sin nuvarande tjänst. En del av de arbetstagare som kommer till Omställningsfonden i dag är för sjuka för att komma tillbaka till arbetslivet över huvud taget. Men de flesta, runt 90 procent, hittar ny sysselsättning. Många fångar nya möjligheter, sådant de knappt kunnat drömma om förut, berättar Tobias Sahlgren.
– Vi har hur många exempel som helst på de här totala skiftena i livet. Plötsligt får någon chansen att starta den där firman och det kan handla om allt ifrån bilrekond till restaurang eller egen friskvårdsverksamhet. Det finns många vägar att ta sig vidare i arbetslivet. Många bär ju på en dröm, och att få vara med och skapa möjlighet att förverkliga den, det är häftigt. Det gör det kul att gå till jobbet, säger han.
När en person ansöker om omställningsstudiestöd är det upp till omställningsorganisationen att göra en bedömning och sedan meddela CSN om den önskade utbildningen stärker den sökandes ställning på arbetsmarknaden eller inte. Anita Grönberg berättar att man från Omställningsfondens sida kommer att ha i åtanke att studierna inte bara får vara till nytta för den nuvarande arbetsgivaren. Stödet ska inte ersätta arbetsgivarnas ordinarie kompetensutvecklingsansvar, påpekar hon.
Den grundläggande premissen är att studierna ska göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden, utifrån arbetsmarknadens behov av kompetens. Däremot är det inte ett måste att du som exempelvis socionom tar ett steg vidare inom just det yrket.
– Det skulle kunna vara möjligt för en socionom att utbilda sig till elektriker rent hypotetiskt. Där behöver man ha en diskussion med individen. Det kan ju finnas särskilda skäl som gör att en sådan åtgärd absolut stärker individens ställning på arbetsmarknaden.
På en direkt fråga om det inte finns något kring förändringarna som oroar eller känns svårt, klämmer Anita Grönberg till sist fram att man kommer att behöva arbeta på samsynen mellan de olika omställningsorganisationerna. Det får inte bli några splittringar, så att en utbildning godkänns av den ena organisationen men inte av den andra.
I övrigt är det idel lovord.
– Det är stort att vara en del av den här reformen, både för mig personligen och för oss som organisation, säger hon.
Så funkar omställningsstödet
Kollektivavtalet på arbetsplatsen styr vilken omställningsorganisation du kan få stöd av. Till exempel stöttar TRR Trygghetsrådet tjänstemän i privat sektor, Trygghetsstiftelsen anställda inom staten och Omställningsfonden anställda inom kommuner och regioner. Den som är egenföretagare eller anställd hos en arbetsgivare utan kollektivavtal får vända sig till Kammarkollegiet, som är den offentliga omställningsorganisationen.
Om Omställningsfonden
Omställningsfonden ägs av Sveriges kommuner och regioner, SKR, kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona, Kommunal, Akademikeralliansen och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där Akademikerförbundet SSR ingår.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.