Psykiska ohälsan ökar under pandemin

Sedd av 83

Psykisk hälsa. Många mår psykiskt dåligt under pandemin. Värst verkar det vara för dem som redan är sköra. Men det finns metoder för att lindra oron.

Senast ändrad 11:14, 11 Jan 2021
Maria Stenegård Nyman på Previa konstaterar att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa började öka i maj förra året. Karin Brocki har lett en studie som visar att den mentala ohälsan har ökat kraftigt under pandemin.

Efter snart ett år med coronapandemin börjar vi få allt mer kunskap om hur viruset påverkar kroppen. Men hur är det med psyket? Sedan coronaviruset kom har forskargrupper i både Sverige och världen undersökt hur vårt psykiska välmående påverkas av allt vad pandemin gör med vårt samhälle. Men än så länge är resultaten få, framför allt när det gäller svenska förhållanden.
En studie från Uppsala universitet visar att den mentala ohälsan har ökat kraftigt under pandemin. 1 500 personer i åldern 18–88 år svarade på forskarnas webbenkät mellan mitten av maj och mitten av juni. 30 procent av deltagarna led av depression, jämfört med 10,8 procent i en jämförbar studie från 2013. 24 procent hade ångest, tidigare var den siffran 14,7 procent. 38 procent hade också svårt att sova, men här fanns inte jämförbara siffror i den tidigare studien. Sverige ligger på samma nivå som rapporterats från andra europeiska länder och Kina.
– Det var förvånande eftersom vi inte har haft lika hårda restriktioner, säger Karin Brocki, som är professor i psykologi och leder arbetet.
Hon påpekar att undersökningen har vissa begräsningar, 73 procent av deltagarna är kvinnor och de flesta är mellan 18 och 40 år.
De som löper störst risk att drabbas är människor som har en tidigare historia av mental ohälsa. Även personer med fysisk ohälsa och de som är oroliga för sin ekonomi är mer sårbara. När det gäller ålder mådde yngre personer, mellan 18 och 30 år, sämst.
– Vi trodde att det skulle vara äldre personer över 70 år, som isolerat sig mest. Att det i stället var den yngsta åldersgruppen kan bero på att de redan har mycket osäkerhet i livet, man har kanske inte familj eller fast jobb än, och så kommer det ytterligare en osäkerhetsfaktor i form av en pandemi.
Karin Brocki menar att corona är en form av worst-case-scenario för psykisk hälsa. Den medför stor osäkerhet i och med att ingen vet hur länge pandemin ska hålla på eller om vi själva eller våra närstående kommer att bli sjuka. Vi kan inte gå till jobbet eller träffa vänner som vanligt.
– Människor mår bra av en viss förutsägbarhet och kontroll i livet, nu tappar vi mycket av det. Vi är också isolerade, blir inte bekräftade av andra och tillhör inte ett sammanhang på samma sätt som tidigare.
Deltagare med låg psykologisk flexibilitet, alltså förmåga att hantera förändringar, hade högre nivåer av depression, ångest och sömnsvårigheter.
– Det positiva är att man kan träna upp sin psykologiska flexibilitet. Det handlar om att inte streta emot utan acceptera läget och hitta andra sätt som gör att man mår bra, säger Karin Brocki.

En sammanställning som Folkhälso­myndigheten gjort av internationell forskning visar också att det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat samtidigt som psykiska besvär har ökat under pandemin. Det tycks finnas ett samband mellan att uppge psykiska besvär och att själv ha varit sjuk i covid-19 eller att ha en närstående eller bekant som varit det.
Folkhälsomyndighetens egen enkätundersökning i Sverige ger däremot en delvis annorlunda bild.
– Resultaten visade att andelen som uppger psykiska besvär inte skiljer sig från vad vi brukar se under normala omständigheter. Detta var dock enbart en undersökning och man kan därför inte dra för långtgående slutsatser, säger utredaren Hillevi Busch.
Undersökningen visar dock också att 13 procent av de äldre personerna kände sig mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19. En av tio var också mycket orolig för att inte få vård om hen behövde det.

För många svenskar har arbetslivet förändrats radikalt sedan viruset kom till Sverige. Både för dem som arbetar hemma och för dem som arbetar i branscher där tempot varit högt och risken för att bli smittad stor. Och det märks hos företagshälsovården.
Företagshälsan Previa ser det högsta antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa sedan bolaget började sina mätningar för tio år sedan. I analysen ingår 156 000 medarbetare från 410 privata och offentliga organisationer över hela landet. Här ingår både yrkesgrupper som övergått till hemarbete och personer som jobbar inom vård och omsorg.

Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare på Previa, berättar att siffrorna för psykisk ohälsa brukar följa en ganska rak linje utan större variationer över året. Det brukar handla om cirka 500 frånvarodagar per 100 000 medarbetare.
Men i maj, när den övriga sjukfrånvaron minskade, började den psykiska ohälsan stiga. Den fortsatte upp under sommaren för att sedan öka ännu kraftigare på hösten. I mitten av september låg siffrorna på cirka 2 300 frånvarodagar per 100 000 medarbetare.
Maria Steneskog Nyman menar att det finns faktorer i dagens situation som påverkar människors mående. Att jobba hemma behöver inte vara dåligt i sig, säger hon. Men en del har ett stort behov av den sociala gemenskapen på jobbet och då kan det kännas tyst och ensamt att arbeta hemifrån. Samtidigt är det övriga sociala livet inte så spännande just nu.
Dessutom, fortsätter Maria Steneskog Nyman, försvinner vardagens struktur och rutiner. Folk rör sig kanske inte heller fysiskt på samma sätt som de brukar. Det kan också finnas en oro kring arbete och ekonomi.
– Om du vet att du ska leva så under en kortare period är det lättare att hantera. Men det är svårare när du inte vet hur det kommer att bli framöver.
Behovet av psykologiskt stöd och stödsamtal har ökat. Maria Steneskog Nyman berättar att ärendena hos Previas psykologer och psykoterapeuter har blivit något tyngre. Patienterna mår sämre och har mått dåligt längre.
– Det är en kombination av depression, ångest och utmattning, säger hon.

Saga Hegelund jobbar som kurator inom primärvården i den skånska kommunen Perstorp. Under coronapandemins första månader minskade hennes besök.
– Det var skrämmande. Patienter försvinner inte utan de skjuter på sina besök och det är aldrig bra. Jag tror att folk höll ihop för att de inte vågade söka hjälp, på grund av rädsla för smitta eller att de inte ville störa vården, säger hon.
Sedan kom alla på en gång och i oktober fick hon fler remisser än före pandemin. Men det har blivit svårare att jobba. När det gäller patienter med depression och ångest arbetar hon till exempel ofta med beteendeförändring, som att personen ska komma ut, röra på sig och träffa människor.
– Allt sådant är bara borta från kartan. När ångestpatienter blir utsatta för mer rädsla, till exempel för ett potentiellt farligt virus, är de mindre benägna att jobba med exponering. Det är mycket som sätts på paus.
Särskilt äldre patienter är rädda för smitta och lider av isoleringen, inte minst de som lever ensamma.
– De blir deprimerade, får sänkt livslust och suicidtankar.

Saga Hegelund är också bekymrad över att våldet i nära relationer ökar. Fler av hennes våldsutsatta patienter uteblir numera från sina besök. Möjligheterna att kontrollera sin partner blir större när människor är varslade eller jobbar hemifrån, förklarar hon. Det kan göra att personen inte vågar ta sig till vårdcentralen.
Hon börjar också se effekter av uppsägningar och varsel, men tror att det kommer att bli tydligare i vår. Patienter som inte trivs på sina jobb är rädda för att lämna och personer som blev arbetslösa precis innan coronan tycker att det är omöjligt att hitta jobb.
En del av hennes patienter jobbar själva inom hälso- och sjukvård och äldreomsorgen. De befinner sig i en påfrestande situation med ständiga förändringar, ovisshet, rädsla för smitta och hög arbetsbelastning.

De flesta av Saga Hegelunds patienter har klarat sig från att bli allvarligt sjuka i corona. Men oron för den egna och anhörigas hälsa ökar. Stressystemet drar igång i kroppen och det kan leda till en högre ångestnivå.
– En person med generaliserat ångestsyndrom, som genom behandling har fått mindre ångest, kan få ett ökat ångestpåslag igen. Har du någon med utmattning blir det också svårare att behandla, eftersom det finns mycket ny information att ta hänsyn till, och det ökar utmattningen, säger Saga Hegelund.

Hur vi mår beror också på vår förmåga att hantera kriser, det berättar Malin Anniko, doktor i psykologi vid Örebro universitet. Hon leder den svenska delen i en internationell studie om kopplingen mellan människors psykiska och fysiska mående under coronapandemin och deras psykologiska copingmekanismer, alltså hur de hanterar jobbiga saker. I studien ingår drygt 11 000 personer från 30 länder.
Studien visar att meningsfokuserad coping är den mest stärkande strategin för både mental och fysisk hälsa.
– Människor som fokuserade på att pandemin kan leda till något positivt mådde generellt bättre än de som fokuserade på negativa känslor och tankar, säger Malin Anniko.
Hittills har hon och hennes kollegor framför allt analyserat den internationella datan. I svaren från de 300 svenska deltagarna har hon hittills sett att människor beskriver en oro för sina närstående och samhället i stort, men också att en del grupper menar att det hela kan leda till något bättre.
– De ser tecken på att människor verkar bry sig om varandra mer och att samhället var bra på att ställa om snabbt när läget blev akut, vilket kan leda till mer verksamhet när det gäller klimat och hållbarhet.
Malin Anniko säger att vi kommer att se fler kriser framöver, bland annat på grund av klimatförändringarna. Därför är det viktigt att undersöka vad som gör att människor mår bättre i stället för att utveckla långvarig psykisk ohälsa.

up 19