Forskare: därför ska du vila under arbetsdagen

Sedd av 1225

Arbetsmiljö. Full fart mellan åtta och fem? Nu växer insikten om vikten av vila under arbetsdagen.

Senast ändrad 09:47, 3 Maj 2019
Foto: Rasmus Meisler.

Känner du dig helt utarbetad, men tröstar dig med att det snart är helg? Eller har du rent av börjat räkna dagarna till semestern, då du ska vila ut ordentligt för att liksom börja på ny kula i höst?

I så fall kanske du måste tänka om.

Den trötthet som du samlar på dig på jobbet kan nämligen vara för stor för att utraderas under ledigheten. Bland privatanställda tjänstemän upplever till exempel var fjärde person att de inte hinner återhämta sig efter stressiga perioder, enligt en Novus-undersökning från förra året. Problemet är dock inte begränsat till den här gruppen. Enligt forskare vid Sahlgrenska sjukhuset är problemet så allvarligt att de nyligen utformat ett test på nätet där du själv kan ta reda på om du ligger i riskzonen.

En som känner väl till fenomenet är Lina Ejlertsson, doktorand vid allmänmedicin och samhällsmedicin på Lunds universitet.

– Du kan inte bara dräneras hela dagen på jobbet och tro att det löser sig när du är ledig. På något sätt måste man försöka att upprätthålla sin energinivå. När du lämnar jobbet ska den ligga på plus minus noll, eller till och med på plus, säger hon. 

Så, om det inte nödvändigtvis räcker med fritidens avkoppling – vad har man för möjligheter till återhämtning på jobbet?

Först och främst: Rätten till pauser under arbetsdagen regleras i lag. Du får till exempel jobba max fem timmar i sträck utan rast. Kortare avbrott, för att dricka vatten, gå på toaletten, eller ta en kopp kaffe, ingår i arbetstiden och betalas av arbetsgivaren. Akademikerförbundet SSR menar att praxis är minst trettio minuters lunchrast och fem minuters paus varje timme.

Vilostunder av det här slaget är viktiga, men vad de får för effekt beror på vad vi gör av dem. Det menar Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm och disputerad inom arbetspsykologi. Hon skiljer på fyra sorters trötthet.

– När vi har burit flyttlådor blir vi fysiskt trötta. När vi skrivit några rapporter eller pratat med människor med problem kan vi bli mentalt trötta. Det sista är nog någonting som ofta drabbar Akademikerns läsare. Sedan finns det en kategori som är lite svårare att definiera: emotionell trötthet. Den kommer när vi har ansträngt känslolivet, kanske sörjt, varit upprörda eller försökt trösta någon. Den sista sortens trötthet är sömnighet.

Olika former av ansträngning kräver skilda typer av återhämtning. Det är någonting många av oss missar, menar Kerstin Jeding.

– Om vi har ansträngt oss på ett mentalt plan, är det lätt hänt att vi ”kopplar av” med något annat mentalt stimulerande. Det kan vara att vi kollar Facebook, mejlen, ser ett roligt Youtube-klipp eller snackar med folk.

Hon liknar det vid en som tränat stenhårt på gym, och sedan kopplar av genom ytterligare ett pass bänkpress.

– Du kanske upplever att du vilar när du lyssnar på en ljudbok eller en podcast, men ditt sinne vilar inte. Lyssnandet kräver att du hänger med och bearbetar saker. Innan du sätter på appen behöver du en rejäl paus. Ta några minuter och släpp tankarna på det du håller på med. Det är mycket bättre att hoppa jämfota en halvminut än att sitta och läsa någon artikel vid fikabordet.

Visst är det viktigt med avkoppling men även själva arbetet kan ge energi och fungera återhämtande. Om rätt förutsättningar finns. I en intervjustudie har hon varit med och intervjuat anställda inom primärvården i nordöstra Skåne, för att ta reda på vad de anser om saken. 

– Den första förutsättningen är att man upplever variation i arbetet. Det handlar dels om variation av uppgifter, men också av tempo, vilket ger sig själv om man byter arbetsuppgifter, och miljöbyte.

Den andra förutsättningen gäller gemenskap arbetskamrater emellan. Att kunna skratta och småprata om annat än jobb, är viktigt.

– Den sista punkten kallar jag "hanterbarhet". Där handlar det om en viss kontroll över arbetssituationen. Om högarna växer på skrivbordet ska man veta vad som bör prioriteras. Viktigt är också att kunna påverka, såväl sin egen arbetssituation som uppåt i organisationen.

Lina Ejlertsson poängterar att sjukskrivningarna fortsätter att öka i samhället, och menar att många arbetsgivare jobbar med kortsiktiga lösningar. De släcker bränder.

– Jag förespråkar i stället ett långsiktigt tänk, att man jobbar systematiskt med arbetsmiljön, att man satsar på personalen och deras återhämtning. Det skulle behövas för att göra någonting åt sjukskrivningarna i längden.

Till Akademikerns mentalt stimulerade och i värsta fall utmattade läsare har Kerstin Jeding på Stressmottagningen ett sista tips: tvinga dig själv till stimulansfria toalettbesök.

– När jag föreläser om stress och återhämtning brukar jag be publiken att blunda och räcka upp handen om de använder mobilen när de kissar på jobbet. Nästan alla händer kommer upp! Det är helt bisarrt. Man kan bara föreställa sig hygienproblemen det för med sig. Men mest av allt: vilken dålig återhämtning för huvudet.  

up 25