Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Tiktok och Snapchat är några plattformar där uppgifter om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn sprids. Nu finns även Socialstyrelsen där för att bemöta falsk information. Men tilliten till socialtjänsten måste byggas på fler håll, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen.

LVU-kampanjen var en del i en kampanj som gick ut på att hela väst är islamfientligt, säger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen.

Foto: Socialstyrelsen

Den värsta ryktesspridningen i den så kallade LVU-kampanjen har avtagit, men tilliten till socialtjänsten brister på flera håll och misstro finns i alla delar av samhället. Falska uppgifter om hur socialtjänsten arbetar måste fortfarande bemötas och det är viktigt att alla i offentlig sektor har kunskapen att ta diskussionen när den uppstår, säger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen, som på onsdagen – på källkritikens dag – talar på Internetsstiftelsen som ägnar dagen åt hur falska berättelser sprids på nätet.

Socialstyrelsen, som har fått uppdraget att motverka desinformationskampanjen, har jobbat med att sprida korrekt information om hur svensk socialtjänst jobbar, både på olika språk och på olika plattformar. Dialoger förs med socialtjänsten i alla kommuner samt med civilsamhället och trossamfunden. Dessutom har Socialstyrelsen fattat särskilda beslut om att bemöta den falska information som sprids där den sprids, nämligen på sociala medier.

– Det är inte självklart för en myndighet att verka på vissa plattformar, men vi har fattat beslut om att ändå vara på Tiktok och Snapchat där det mesta av desinformationen sprids.

Särskilt Tiktok, en kinesiskt ägd app, var inte ett självklart val för myndigheten som landade i att finnas där med annonsering, och inte med egna inlägg. Därutöver produceras pedagogiska filmer om vad exempelvis orosanmälningar innebär och information sprids på flera språk.

När LVU-kampanjen pågick som värst delades historier om hur svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn i en global desinformationskampanj. Kopplingar fanns med Sverige, men den största spridningen skedde på sociala medier på framför allt arabiska och från konton i Egypten. Även traditionella medier i Egypten, Syrien och Libanon tog vid och rapporterade okritiskt uppgifterna vidare.

– Det var en del i en kampanj som gick ut på att hela väst är islamfientligt. Det gick igen i exempelvis koranbränningarna och blev en del av en större i historia. Det som gjorde det komplext var att det fanns olika syften. Familjer och grupper i Sverige hade sina anledningar som handlade om oro och upplevelser de hade, medan aktörer utomlands hade ett annat syfte, att sprida en vi- och dem-bild, säger Linda Corsvall.

Bland de rykten som sprids i dag finns felaktiga uppgifter, men det finns också grupper som lyfter sina egna erfarenheter på ett sätt som man får göra.

– Det är en rättighet att uttrycka hur man upplever att socialtjänsten fungerar.

Men den desinformation som också har spridits har lett till både en stor utmaning för socialtjänstens medarbetare och till att tilliten till socialtjänsten har försämrats.

– Det är ledsamt eftersom det resulterar i att barn och familjer inte får den hjälp de skulle behöva. Många kanske drar sig för att söka hjälp eftersom bilden är att svenska myndigheter har ett annat motiv än att se till barnens bästa.

Även om den bristande tilliten eskalerade under LVU-kampanjen har Socialstyrelsen i sina dialoger noterat att låg kunskap och bristande tillit finns sedan tidigare i olika utsträckning i flera delar av samhället. Därför är det viktigt att arbetet med tillit och att bemöta desinformationen sker långsiktigt.

Även om den bristande tilliten ökade under LVU-kampanjen är tilliten till socialtjänsten låg i många delar av samhället, betonar Linda Corsvall. Och det är viktigt att arbetet med att bemöta desinformationen och skapa tillit sker långsiktigt.

– Vi tror att vi behöver öka grundkunskapen generellt. Det här är inte ett avgränsat problem. Det eskalerade när rykten fick spridning på arabiska i andra länder, men det är en bredare fråga än så. Det här är en fråga vi behöver jobba brett med under lång tid.

Därför behöver flera aktörer i samhället kunna bemöta falska uppgifter om socialtjänsten och kunskap måste finnas hos personal på exempelvis skolor och bibliotek. En viktig del i att öka tilliten är också tidiga kontakter med socialtjänsten, innan eventuella problem uppstår.

– Om familjer kommer i kontakt med socialtjänsten när det inte har uppstått problem så är mycket vunnet. Det finns exempelvis förstärkta hembesöksprogram, stadsdelsmammor och andra initiativ. Då är det lättare för familjer att vända sig till socialtjänsten om man sedan får problem.

Det är inte konstigt att exempelvis orosanmälningar skapar obehag hos familjer, säger Linda Corsvall. Och det som gör arbetet med LVU-kampanjen så komplex är att de berättelser som sprids ofta är en blandning av självupplevda händelser och känslor, som var och en har rätt att framföra, och rent falska uppgifter.

– Det är ofta starka berättelser och då behöver man ha bra med kunskap. Det är viktigt att vara påläst. Man behöver kunna förklara på ett trovärdigt sätt hur det faktiskt fungerar om någon kommer med en oro. Annars är risken att man inte svarar eller tar diskussionen.

Men detta tar på krafterna för de inblandade och de som bemöter desinformationen behöver stöttas. Det är starka och mycket känslosamma berättelser och det kan vara svårt att skapa en motberättelse.

– Man behöver stötta personerna som tar samtalen. Det finns kommuner som har tagit initiativ till olika dialogforum på flera olika språk.

Linda Corsvalls viktigaste råd är att fortsätta ta samtalen och att bemöta den oro och de påståenden som sprids.

– Vi i offentlig sektor behöver klara av att ta samtalen. Om vi låter bli att diskutera det har vi en utmaning med vårt demokratiska samtal. Mitt råd är att diskutera tillsammans, men också att lyssna. Skapa mötena och hitta tillbaka till den mellanmänskliga tilliten.

        Desinformation

 

  • De flesta som sprider vilseledande information är omedvetna om att de sprider felaktigheter och att det kan vara skadligt. Information som framstår som relevant, övertygande och engagerande (exempelvis avslöjande, upprörande eller rolig) sprids ofta utan onda avsikter och utan att källan granskas.
  • Vilseledande information sprids även av ekonomiska intressen. Detta kan ske av företag eller privatpersoner exempelvis genom att uttrycka sensationella uppgifter i syfte att attrahera besökare till en webbplats och därigenom få annonsintäkter.
  • Desinformation sprids med skadliga avsikter. Aktörer i och utanför Sverige med en agenda att skada förtroendet för Sverige och det öppna demokratiska samhället använder bland annat oro och polariserande samhällsfrågor som en plattform för detta.
  • Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar
Reporter Annika Clemens

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Mer pengar till Kriminalvården och Sis i vårbudgeten

VÅRBUDGET Kriminalvården får ett tillskott på 1,4 mi...
15 april, 2024

Fackliga kollegorna i fängelse – ”Det är nog värst f...

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Maryia Taradzetskaya befann sig i Berlin f...
15 april, 2024

Lönefrågor lockar nya medlemmar i Arvika

FACKLIGT Frågor om lön och friskvård lockar nya med...
12 april, 2024

Debatt: När vi hyllar arbetet trampar vi på de arbet...

DEBATT Jacob Oredsson, hälso- och sjukvårdskurato...
11 april, 2024


Läs även

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024

Så kan kollegor förebygga sexköp

ARBETSMILJÖ Sexköpare oroar sig ofta för de sociala ko...
11 mars, 2024