Välfärdsbrottslighet handlar om att en person eller ett företag på ett otillbörligt sätt tillskansar sig medel från välfärdssystemen. Det kan till exempel handla om bedrägerier, bidragsbrott eller trolöshet mot huvudman. Problemet växer och kostar varje år statliga myndigheter, kommuner och regioner stora summor. Den brottsliga verksamheten utgör också en viktig inkomstkälla för kriminella gäng med våldskapital – mycket viktigare än narkotikahandeln, visar polisens lägesbild över kriminell ekonomi.
Arbetsgivarorganisationen SKR bedömer att det i princip finns välfärdsbrottslighet i alla verksamheter där det är möjligt för ett företag eller en individ att göra vinst. För att komma åt problemen krävs ett strukturerat och ihålligt arbete med frågan, betonar man. Organisationen har nu tagit fram två grundläggande stödmaterial som kommuner och regioner kan använda sig av.
– Vi vet att det är ett svårt steg från att veta vad att man har ett problem, till att faktiskt göra något åt det. Därför beslutade vi oss för att ta fram ett sådant här stöd, säger Christina Kiernan som är samordnare på SKR.
De två stödmaterialen har tagits fram i samarbete med revisions- och rådgivningsföretagen KPMG och PWC, som många kommuner och regioner tidigare har tagit hjälp av när man har upptäckt problem kopplade till välfärdsbrottslighet. Det ena stödmaterialet består av en checklista med åtta prioriterade områden som kommuner och regioner behöver ha koll på för att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot välfärdsbrott.
Man måste förstå att välfärdsbrottslighet finns, hur det kan ta sig uttryck och var man ska leta efter det.
Christina Kiernan, SKR
– Den första punkten i checklistan handlar om att medvetandegöra. Man måste förstå att välfärdsbrottslighet finns, hur det kan ta sig uttryck och var man ska leta efter det.
SKR har gjort en kartläggning av kommunernas arbete mot väldfärdsbrottslighet. Materialet är inte sammanställt ännu, men Christina Kiernan berättar att bara hälften av dem svarat att de jobbar systematiskt mot välfärdsbrott i dagsläget.
– Vi vet dock inte vad som döljer sig i de här svaren. Jag vet till exempel flera kommuner som svarat att de inte jobbar mot välfärdsbrott, men som faktiskt håller på att kartlägga sina risker och sårbarheter.
Christina Kiernan ser den ökande välfärdsbrottsligheten som en stor utmaning och menar att det behövs både lagändringar och nya verktyg för att förenkla och effektivisera det motverkande arbetet.
– Vi får se hur långt vi kan komma och vad vi kan uppnå med den befintliga lagstiftningen. Fokus framåt är att det ska bli verkstad. Man behöver veta hur det ser ut i sin kommun eller region och kunna göra rätt åtgärder, säger hon.
De nya stödmaterialen finns öppet tillgängliga på SKR:s webbsida.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
ARBETSRÄTT
Bara äldre fick sparken – är det ål...
Uppsagd med hänvisning till en avtalsturlista – kan ...
POLITIK
Kritik mot regeringens bristande jobbfokus
Fackförbunden och flera andra instanser saknar fokus...
