Nya sätt att arbeta krävs för att stoppa bidragsbrotten

Välfärdsbrottsligheten är omfattande och hotar legitimiteten för hela det svenska välfärdssystemet. Det konstaterade Amir Rostami, regeringens särskilda utredare, när han lämnade över slutbetänkandet till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Varje år beräknas nästan 15 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag och stöd. Av totalt 728 miljarder kronor var det 2 procent som betalades ut till personer och företag som inte hade rätt till dem under 2021. Nästan hälften av de felaktiga utbetalningarna beror på misstag från den som söker. Men i 56 procent av fallen är felet avsiktligt.

– Det innebär cirka 7 miljarder kronor i misstänkta bidragsbrott. Av dem är det bara 10 procent som anmäls till polisen, sade Amir Rostami när han presenterade utredningen.

Pengarna är en viktig inkomstkälla för både organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism.

– Men det finns också vanliga människor som inte tidigare har begått brott som gör det, för att det är enkelt att begå de här brotten och för att det inte finns några sanktioner, sade han på onsdagens pressträff.

Amir Rostami lämnade över utredingen till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje på en presskonferens.

Anna Tenje konstaterade att det är ”synnerligen viktigt” att bekämpa bidragsbrotten, som annars riskerar att urholka legitimiteten i välfärdssystemen och på sikt även betalningsviljan till välfärden.

För att bekämpa bidragsbrottsligheten föreslår utredningen sex övergripande förändringar.

Den första systemförändringen som föreslås handlar om brottsförebyggande arbete. På liknande sätt som kommunerna har fått utökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör myndigheter få liknande uppdrag. Det bör regleras att exempelvis Försäkringskassan, Migrationsverket och CSN ska jobba brottsförebyggande och systematiskt.

– Eftersom det inte är reglerat i dag prioriteras det arbetet ofta ner till förmån för andra uppgifter, sade Amir Rostami.

För Akademikern förklarar han även att det kan behöva tas in särskild kompetens på myndigheterna för att jobba förebyggande, även om stöd även ska ges av Brottsförebyggande rådet (Brå) och Ekobrottsmyndigheten (EBM).

– Brottsförebyggande arbete kräver viss systematik och ordentliga lägesbilder, där behöver man särskild expertis, antingen som anställs eller om man får hjälp från Brå. Det finns många kriminologer och det är inte brist på kompetens, säger han.

Utredningen efterlyser också enkla och robusta regelverk. Och även där måste det finnas ett tydligt brottsförebyggande perspektiv.

– Redan när man inför ett nytt stöd, det kan vara coronastöd eller vilket stöd som helst, måste myndigheterna jobba förebyggande och ställa sig frågan: ”Hur undviker vi att systemet missbrukas?”

Utökade möjligheter att hämta uppgifter från exempelvis banker vid misstanke om brott, sanktionsavgift för dem som lämnar oriktiga uppgifter och bidragsspärr för den som döms för bidragsbrott föreslås också i utredningen.

Dessutom tycker Amir Rostami att Ekobrottsmyndigheten bör ta över bidragsbrotten i stället för att de utreds av polisen.

– De som verkar inom organiserad brottslighet är specialister på att begå brott. De behöver mötas av specialister och vi har dem på Ekobrottsmyndigheten. Stärk dem och ge dem ökade möjligheter att utreda dessa brott.

Men en stor del av alla felaktiga utbetalningar görs också till följd av misstag från den sökande.

– Myndigheterna ska jobba för att göra det lättare för den sökande. Det finns ett batteri av åtgärder och här har myndigheterna bäst koll och det vilar ett stort ansvar på dem. Det är ganska mycket pengar som kan sparas, säger Amir Rostami.

Anna Tenje tackade för rapporten och lovade att återkomma med vilka åtgärder som förslagen leder till.