12 av 16 socialsekreterare lämnar Kungsbacka

Sedd av 3145

Akademikern. I Kungsbacka har 12 av 16 socialsekreterare sagt upp sig efter att kommunen infört Trelleborgsmodellen. ”Som socionom är det svårt att vara kvar när det finns en stor risk att ens klienter ska fara illa”, säger Linda Wilfordson, en av socialsekreterarna som slutat.

Senast ändrad 10:45, 25 Jan 2018
Foto: Kungsbacka kommun och privat.
Linda Wilfordson jobbade som socionom i sju år på Kungsbacka kommun. I höstas sa hon upp sig.

I maj börjar socialtjänsten i Kungsbacka kommun jobba på ett helt nytt sätt i samband med en stor omorganisation som går ut på att få ut fler invånare i jobb. Inspirationen kommer från Trelleborg och den så kallade Trelleborgsmodellen som vunnit pris men också mötts av kritik, något som Akademikern skrivit om tidigare.

Nu införs modellen i ytterligare 14 kommuner via ett Vinnova-projekt, och Kungsbacka är en av dem.

Trelleborgsmodellen innebär att den som söker försörjningsstöd gör det via en webbsida, sedan hämtar en robot in uppgifter från olika register, så som Försäkringskassan, och gör en uträkning som visar om personen har rätt till försörjningsstöd och på vilken nivå. Samtidigt bokas ett möte med en arbetslivssekreterare, mötet ska ske kommande dag, och här görs en planering mot arbetsmarknaden. När ansökan är klar tas den emot av en handläggare på kommunen som godkänner försörjningsstödet.

Modellen bygger på något som kallas 85-15. Det innebär att man utgår från att 85 procent av dem som söker försörjningsstöd kan få praktik, utbildning eller jobb. De resterande 15 procenten behöver mer stöd med insatser från socialtjänsten innan de kan slussas ut på arbetsmarknaden.

– En av de största fördelarna är att vi tidigt kan komma igång med rätt insatser. Handläggningstiden kortas från ett antal veckor till 24 timmar, säger Staffan Hallström som är projektledare för Trelleborgsmodellen i Kungsbacka.

Med det nya arbetssättet kommer huvuddelen av socialsekreterarna inom försörjningsstöd och socialt arbete att gå över till en arbetslivsenhet. Personalen får lämna in intresseanmälan för de nya tjänster som skapas. Exakt vilka kompetenskrav som ska finnas i de nya tjänsterna är ännu inte klart, inte heller hur många socialsekreterare det ska finnas.

– Samverkan med de fackliga organisationerna pågår just nu, säger Staffan Hallström.

Men den nya modellen har inte fallit i god jord. 12 av 16 socialsekreterare har sagt upp sig. Anledningarna är flera, berättar Linda Wilfordson som var en av de första att säga upp sig under hösten.

– Jag var tveksam till att Trelleborgsmodellen skulle införas rakt av eftersom vi har haft en otroligt låg arbetslöshet i Kungsbacka, de som varit redo för jobb har fått ett jobb. Dessutom var så gott som inga av dem jag jobbade med, unga vuxna, redo för arbetsmarknaden, säger Linda Wilfordson som menar att siffrorna 85-15 snarare är de omvända i Kungsbacka.
– För mig är det så att 85 procent av dem som söker stöd inte är redo för ett jobb, medan 15 procent är det.

Hon har inget emot roboten i sig utan hade velat att Kungsbacka gjorde en egen version av Trelleborgsmodellen. Exempelvis att den som söker försörjningsstöd träffar en socionom som gör en utredning och kartläggning, och att klienten sedan slussas vidare till antingen arbetslivssekreterare eller socialsekreterare. På så sätt skulle processen bli mer individanpassad, tror hon.

Linda Wilfordson och kollegorna skrev under hösten ett långt brev till chefer och politiker där de beskrev sina farhågor.

– Men det spelade ingen roll för allt var redan bestämt. Då kände jag att jag inte kunde jobba kvar. Som socionom ser jag en risk i att klienter far illa och hamnar mellan stolarna eftersom det blir två olika förvaltningar.

Inger Grahn, Akademikerförbundet SSR:s ordförande i Kungsbacka, är kritisk till hur kommunen hanterat situationen.

– Införandet av modellen skedde utan facklig samverkan och vi kunde därför inte reservera oss mot beslutet, säger hon och berättar att facket blev inbjudna till dialogmöten först när socialsekreterarna sagt upp sig.

– Nu har de fackliga företrädarna regelbundna dialogmöten med kommunen. Där försöker vi se till att medborgarnas behov av utbildad personal säkerställs. Vi anser att det är en brist att det inte är socionomkrav på de nya tjänsterna, eftersom socialtjänstlagen beskriver att det ska ske individuella prövningar och att barns behov ska beaktas när det gäller myndighetsbeslut, säger Inger Grahn.

Både hon och Linda Wilfordson beskriver stämningen på socialtjänsten som god innan modellen kom på tal. Personalkåren var stabil och siffrorna positiva – socialsekreterarna hjälpte många att bli självförsörjande.

– Sedan blev folk oroliga, ledsna och arga om vartannat. Det har varit en fruktansvärd arbetsmiljö, och det är så sorligt eftersom vår enhet haft en fantastisk chef och otroligt bra kollegor. Det har varit en härlig arbetsplats och jag slutar med sorg, säger Linda Wilfordson och berättar att det inte bara var saknat förtroende för modellen som gjorde att hon sa upp sig.
– Det var också hur man införde modellen, vi fick väldigt dåligt med information om när saker skulle ske och hur. Det är synd för vi ville vara med så att det skulle bli något bra. De hade fått en modell gratis av oss om de bara frågat.

Huruvida socialsekreterarna har fått information om processen råder det delade meningar om.

Yvonne Oliv är verksamhetschef för myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen.

– Många gånger har man valt bort information som vi har gett för att man varit ganska övertygad om att modellen inte skulle ske, säger hon.

Yvonne Oliv menar dock att kommunen hade kunnat agera bättre när det gäller införandet av modellen. Bland annat hade facket kunnat bjudas in från start och socialsekreterarna hade kunnat få vara mer delaktiga.

– Jag är självkritisk till hur vi införde modellen, i efterhand ser jag att vi hade behövt planerat införandet och se över vad vi behövde göra för att ha personalen med oss i förändringsarbetet. Nu blev det mindre delaktighet och mer peka med hela handen, säger hon.

En konsult kommer att intervjua alla socialsekreterare som slutat för att se varför de valde att gå. Sammanställningen väntas bli klar om ett par veckor.

– Det som varit särskilt svårt, jämfört med andra kommuner, är att vi inte organiserat oss under arbetsmarknadsenheten tidigare och nu gör en stor omorganisation. Det är i stort sett hela stöd- och försäljningsenheten som ska byta nämnd. Jag kan förstå att personalen känner att de inte ens får tillhöra individ- och familjeomsorgen, vilket varit viktigt för dem, säger Yvonne Oliv.

Men hon håller inte med om Linda Wilfordsons farhågor om att individer riskerar att falla mellan stolarna.

– Ingen ska falla mellan stolarna. De som står långt från arbetsmarknaden behöver hjälp och vi kommer att intensifiera arbetet med dem. Vi kommer att skapa rutiner för att förhindra att någon hamnar emellan, säger hon.

Text: Stina Loman, Akademikern.

Framöver kommer vi att publicera fler artiklar om Trelleborgsmodellen. Håll utkik. 

Läs mer:

Kritiska röster höjs mot roboten i Trelleborg

Här godkänner en robot försörjningsstödet

Om 20 år har robotarna tagit över häften av jobben

up 92