Påverka med hjälp av lokalförening

– Arbetsgivaren har ingen skyldighet att förhandla med dig som enskild person. Grunden för att få vara med och få inflytande över löner och arbetsmiljö är att man har en lokalförening, säger Mona Anderson, organisationssekreterare på Akademikerförbundet SSR. 

Den svenska modellen bygger på samarbete mellan fackförbund och arbetsgivare. Men det hänger på att det finns de som företräder båda sidor, på alla nivåer. 

Lokalföreningens huvudsakliga uppgift är att se till att medlemmarna får inflytande, kan påverka arbetsmiljön och hantera den lokala lönebildningen. Det är det som står i lagen och själva syftet med en lokal förening. 

Men föreningen är också en samlingsplats där man kan diskutera både arbetsplatsen och yrkesfrågor. Till exempel genom att ordna lunchträffar eller andra medlemsmöten. 

– Vi tycker att en lokalförening också ska vårda och värva medlemmar. Få alla att känna tillhörighet. Vi är ju både ett yrkes- och ett fackförbund, så genom lokalföreningen kan man också lyfta professionsfrågor, säger Mona Anderson.  

Kärt barn har många namn. I många fackförbund heter den minsta och mest lokala enheten fackklubb. Inom Akademikerförbundet SSR heter motsvarande lokalförening för den som arbetar i kommun eller landsting. 

I privat och statlig sektor är det lite annorlunda. Där organiseras det lokalfackliga arbetet i akademikerföreningar (privat) eller Saco–S föreningar (statligt). Anledningen är att i statlig och privat sektor är Akademikerförbundet SSR inte ensam avtalsbärande part. Det kollektivavtal som man följer är i stället tecknat mellan arbetsgivarens centralorganisation och flera Sacoförbund tillsammans. 

– Man får bara bilda förening och bli lokal part om det finns ett kollektivavtal mellan förbundet och arbetsgivaren. I statlig och privat sektor uppträder vi därför gemensamt med de andra Saco-förbunden, säger Mona Anderson. 

Den svenska modellens grundidé är att förhållandena på arbetsmarknaden ska regleras av parterna själva, inte genom lagstiftning. Det i sig finns tydligt beskrivet i lagen, till exempel i förtroendemannalagen, FML, och medbestämmandelagen, MBL. 

Förtroendemannalagen säkerställer att du som förtroendevald har rätt till facklig tid. Du ska både kunna göra dina lokalfackliga åtaganden och utbilda dig fackligt på betald arbetstid. I medbestämmandelagen finns kravet att arbetsgivaren ska förhandla med facket inför förändringar på arbetsplatsen. 

På många arbetsplatser talar man dock mindre om MBL och mer om samverkan. Under namnet samverkan samlas allt som har med relationen fack och arbetsgivare att göra, både inflytandefrågorna (genom MBL) och arbetsmiljöfrågorna (arbetsmiljölagen). För att göra det krävs att man på arbetsplatsen har skrivit under ett gemensamt samverkansavtal. 

Lokalföreningar finns inte på alla arbetsplatser. Men det är inte svårt att ändra på. Är ni minst fem personer på en kommunal arbetsplats som är med i Akademikerförbundet SSR kan ni starta en lokalförening. I privat och statlig sektor krävs det åtta personer som är medlemmar i något av fackförbunden inom Saco. 

Starta lokalförening, steg för steg: 

• Det första steget är att ta reda på vilka som är medlemmar. Jobbar du på en liten arbetsplats kanske det räcker med att fråga runt. Akademikerförbundet SSR:s kansli kan också hjälpa till. 
  – Vi kan ta fram en lista på de som är registrerade på den arbetsgivaren. Antingen i vårt medlemsregister eller genom Saco, berättar Mona Anderson. 
   
• Nästa steg är att bjuda in till ett informationsmöte. Dels för att berätta för alla att ni vill bilda en förening, dels för att fånga upp fler som vill engagera sig och fler som vill hjälpa till att planera det första årsmötet eller sitta med i den nybildade föreningens styrelse. 
   
• Att hålla i ett årsmöte och bilda en styrelse kan låta svårt för den som inte har någon tidigare erfarenhet. Men här finns hjälp att få av förbundet centralt, till exempel genom att ringa till SSR direkt. De som arbetar i kommuner eller i landsting kan också ta kontakt med sitt regionombud. Och de som arbetar privat hittar massor med information och stöd på sajten akademikerforening.se. 
   
• När årsmötet är över skickar man protokollet med de som valts som företrädare till respektive fackförbund och till arbetsgivaren. I och med det kopplas alla rättigheter i förtroendemannalagen in. Sedan är det dags för arbetsgivaren att kalla facket till förhandlingar eller samverkan. 

Vad händer om man inte har en lokalförening? 

Den som inte har en lokal facklig förening på sin arbetsplats går helt enkelt miste om en möjlighet att påverka. Finns det ingen att samverka med går det heller inte att förhandla lokalt. Och då missar man en chans att påverka, inte bara sin egen arbetssituation, utan hela verksamheten. 

– Som lokalförening kan man kanske inte alltid förändra ett beslut, men man kan påpeka saker och föra in arbetsgivaren på ett nytt spår. Det brukar väga väldigt tungt när våra medlemmar lägger fram sina synpunkter eftersom de är experter på sina områden, säger Mona Anderson.

Text: Johanna Kvarnsell, Akademikern. 

Artikeln ovan är en del av magasinet Akademikern 2/2018. Läs hela tidningen som PDF här! 

Läs mer: 

Så drivs lokalföreningen i Lilla Edet

De lär sig grunderna i lokalfackligt arbete