Pausa för plugg med nya omställningsstödet

Hittills har den som velat studera för att fördjupa sina yrkeskunskaper eller helt byta bana varit hänvisad till studiebidrag och studielån som sammanlagt ger lite mer än tiotusen kronor i månaden. Det har gjort det omöjligt att ta en paus i yrkeslivet för att plugga för många som har hunnit bilda familj, skaffa bostadslån och gjort andra åtaganden.

Från den 1 oktober är det möjligt att söka omställningsstudiestöd som motsvarar upp till fyra femtedelar av lönen för stora grupper arbetstagare – även de med högre lön. Den som tjänar till exempel 40 000 kronor i månaden kan få drygt 30 000 kronor medan den som tjänar 65 000 kan få mer än 47 000 kronor i stöd för att studera på heltid i sammanlagt 44 veckor. Därtill finns möjlighet att ta lån så att det sammanlagda stödet blir 80 procent av en lön på max 68 000 kronor.

– Möjligheten att plugga med ersättning upp till 80 procent av lönen är unik. Vi har fått till en lösning som innebär att det är realistiskt för människor mitt i arbetslivet att ta studieledigt med bibehållen levnadsstandard. Omställningsstudiestödet blir ett rimligt alternativ också för dem med högre månadslön, tack vare att fackförbunden och arbetsgivarna tillsammans plussar på den bottenplatta som staten bidrar med, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och en av dem som varit involverade i arbetet med att ta fram omställningsstudiestödet.

Stödet är en del i en större uppgörelse som även innefattar nya las, lagen om anställningsskydd, som genomgått omfattande förändringar som ett resultat av Januariavtalet 2019. Den nya lagstiftningen gäller sedan sista juni i år, men börjar tillämpas den 1 oktober – vilket också är det datum då man kan börja söka omställningsstudiestöd.

Förhandlingarna kring stödet har bitvis varit tuffa. Ingångsvärdena från å ena sidan stat och arbetsgivare, å andra sidan arbetstagarorganisationerna har inte alltid varit samstämmiga.

– Ett starkt krav från Akademikerförbundet SSR:s sida har varit att stödet ska ses som en förutsättning att lyfta hela kunskapssverige. Vilken bransch du än kommer från och vilken utbildningsnivå du än har, så ska du ha rätt att söka stöd till en utbildning som stärker din framtida ställning på arbetsmarknaden, säger Ursula Berge.

Hon är dock orolig att reformen ska uppfattas som riktad till människor med låg utbildningsnivå eller som en puff in i bristyrken.

– Då har man missat hela kraften i reformen. Det är ett gravt missförstånd att detta handlar om att pressa in människor som idag arbetar i yrken med för mycket folk i yrken som har för lite folk, säger Ursula Berge och fortsätter:

– Det är den enskilda individen som måste vilja och ta initiativ till vidareutbildning. Individens initiativ och behov står i centrum – inte arbetsgivarens. Arbetsgivaren har fortfarande ansvar för att erbjuda kompetensutveckling med full lön som krävs för att sköta nuvarande arbetsuppgifter. Men om jag vill utveckla mig därutöver, så kan jag själv ta initiativ och söka omställningsstudiestöd.

Ursula Berge berättar att intresset bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar har varit enormt sedan man började informera om det nya studiestödet. Under hösten reser hon runt i landet för att informera och svara på frågor och räta ut missförstånd.

Ofta beskrivs den typiska akademikern som kommer att söka omställningsstudiestöd som ”civilingenjören inom fordonsindustrin som behöver ställa om sin kompetens till batteridrivna fordon”.

Ursula Berge tänker även på andra grupper:

– Det finns massor av akademiker från andra länder som kört buss och taxi eller som har jobbat inom hemtjänsten i många år. De kan inte få hjälp i egenskap av nyanlända eller arbetssökande, men omställningsstudiestödet kan ge dem möjlighet att komplettera sin grundutbildning så att de kan börja arbeta som läkare, sjuksköterskor, tandläkare eller vad de nu gjorde i sitt förra hemland.

I mitten av juni gav regeringen landets alla lärosäten i uppdrag att redovisa hur de ska ändra sitt utbildningsutbud. Ursula Berge hoppas att det kommer leda till fördjupade diskussioner om vilken roll universitet och högskolor ska spela i det livslånga lärandet.

– Vår rekommendation är att i första hand öppna de kurser man har på grundläggande och framför allt avancerad nivå så att de blir sökbara utifrån i stället för att vara inlåsta i olika program. Det är mycket lättare än att skapa en hiskelig massa utbildningar som kostar pengar och riskerar att tränga undan unga grundutbildningsstudenter.

Den beräknade slutnotan för omställningsstudiestödet för staten ligger på 11 miljarder kronor. Därtill kommer parternas potter, som finansieras med avsättning på lönesumman motsvarande en kostnad på 0,4% för arbetsgivarna.

– Det är väldigt mycket pengar, som kommer att ge en enorm vinst i form av att kunskapssverige får möjlighet att fortsätta utvecklas. Utvecklingen går så snabbt i dag, ingen kan utbilda sig i 25-årsåldern och tro att den utbildningen ska räcka till dess att hen går i pension vid 70. Vi står inför alla möjliga olika samhällsförändringar som kräver kompetensutveckling; digitalisering, elektrifiering, klimatfrågan och så vidare, konstaterar Ursula Berge.

Även om det är individen själv som söker omställningsstudiestöd utifrån egna önskemål, är det omställningsorganisationerna – exempelvis Trygghetsstiftelsen TSN för statligt anställda eller Trygghetsrådet TRR för tjänstemän i privat sektor – som värderar ansökan för att sedan ge ett yttrande till Centrala studiestödsnämnden, CSN, som beviljar stödet.

Caroline Söder är vd på en annan omställningsorganisation, Trygghetsfonden TSL som ger stöd till anställda inom arbetaryrken i privat sektor, och var även involverad i förhandlingarna kring omställningsstudiestödet. Hon säger att i bedömningarna ska både individens önskemål och arbetsmarknadens behov vägas in.

– Det är viktigt att komma ihåg att individen och arbetsmarknaden är kommunicerande kärl. Omställningsstudiestödet går inte att helt frikoppla arbetsmarknaden, samtidigt som fokus inte får bli att förmå så många som möjligt att gå till bristyrken, säger hon.

– Här behöver vi som omställningsorganisation besitta viktig kunskap och kompetens i samtalen med individen om hens tankar kring vidareutbildning eller yrkesväxling, för att kunna avgöra om de matchar vad arbetsmarknaden behöver på kort till meddellång sikt.

Caroline Söder understryker dock att det inte ska handla om vad arbetsgivaren behöver.

– De här insatserna ska inte ersätta arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling här och nu.

Liksom hos alla omställningsorganisationer är förväntan och spänningen stor på TSL just nu, berättar Caroline Söder. Hur många kommer att söka omställningsstudiestödet från start? Vilka utbildningar vill de gå?

– När systemet är fullt utbyggt 2026 kommer 44 000 personer att kunna få stöd, men nu i inledningsskedet finns en begränsad mängd medel och det är först till kvarn som gäller.

Caroline Söder är övertygad om att omställningsstudiestödet kommer att påverka utbudet av utbildningar.

– Det reguljära utbudet kommer att öka i takt med att efterfrågan på utbildningar ökar. Dessutom tror jag att formerna för utbildning kommer att utvecklas. Många kommer vilja ta den här möjligheten parallellt med sitt ordinarie arbete, vilket ställer krav på nya former av hybrid-och distansutbildningar.

Caroline Söder tror att många kommer söka omställningsstudiestödet för att fördjupa och förkovra sig i det yrke man har. Vidareutbildningar och spetsutbildningar kommer att vara intressant, liksom ett- och tvååriga utbildningar i yrkeshögskolornas regi.

– Mitt råd till den som ska söka omställningsstudiestödet är att validera din kompetens innan du börjar dina studier. Kan du tillgodoräkna dig något av den erfarenhet du har, så att du till exempel kan förkorta en utbildning från två till ett år?