Nytt krigsavtal: ”Hoppas det aldrig behöver användas”

Det krigs- och beredskaps avtal som fanns var inte uppdaterat på åtminstone ett kvarts sekel. Men den senaste tidens händelser i Ryssland och Ukraina har påmint om behovet att se över avtalen så att de stämmer överens med andra avtal och avtalsstrukturer.

– Det är samhällsviktiga funktioner som måste fungera även i krig”, säger Markus Furuberg, förhandlingschef vid Akademikerförbundet SSR.

Svårare att säga upp sig

Avtalet, som berör anställda i kommuner och regioner, innebär alltså inga förändringar i sak, utan innehåller samma bestämmelser som tidigare och utgår från lagstiftningen. Exempelvis blir det svårare att säga upp sig från sin anställning och arbetstagare har inte samma möjligheter till semester om avtalet skulle aktiveras.

– Vi hoppas naturligtvis att det avtalet inte ska behöva användas, säger Markus Furuberg.

Förbundet har, liksom övriga fackförbund i välfärdssektorn, tecknat avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och de kommunägda företagens arbetsgivarorganisation Sobona.

Uppdateras till följd av kriget i Ukraina

Det är händelserna i omvärlden som har lett till att parterna på arbetsmarknaden har sett över de avtal som finns. Olika typer av avtal finns för kriser i samhället. När de stora skogsbränderna härjade upprättades krisavtalet som senare också användes under pandemin.

– Skogsbränderna var en kort period och sedan kunde de som jobbade då få återhämtning. Det vi lärde oss under pandemin var att människor inte kan jobba hur mycket som helst hur länge som helst, då tar människor slut. Då byggde vi in återhämtning i avtalet, berättar Markus Furuberg.

Och till följd av kriget i Ukraina har nu alltså även krigs- och beredskapsavtalet setts över.

– Om det värsta skulle hända är det bättre att vara beredd än att börja fundera på avtalskonstruktionen då. Men vi hoppas att det aldrig ska användas.

Läs även >> Socialsekreterare är också en del av totalförsvaret