– Socialsekreterare skulle kunna omfattas av den allmänna tjänsteplikten. Som allmän tjänstepliktig anställd inom en kommun så avgör kommunen var personen gör störst nytta. Det kan vara genom att kvarstå som socialsekreterare, men också genom att stötta andra delar av kommunens verksamhet, säger Petra Ekroth, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som arbetar med stöd till kommuner, regioner, myndigheter och företag i arbetet med krigsorganisation och krigsplacering.
Den svenska totalförsvarsplikten består av tre delar. Det flesta är känner till värnplikten, som återaktiverades för några år sedan. Betydligt färre känner till civilplikten, som varit vilande sedan början av 2010-talet. MSB har nyligen föreslagit den ska återaktiveras, men regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan.
En civilpliktig kan tjänstgöra som till exempel sjuksköterska, brandman eller inom förskolan. De får precis som värnpliktiga genomgå utbildning, göra beredskapstjänst och blir krigsplacerade av sin arbetsgivare i samråd med Plikt och prövningsverket.
Innan 2012 utbildades och krigsplacerades civilpliktiga inom det civila försvaret. Nu återstår bara ett sjuttiotal civilpliktiga som är registrerade hos Plikt- och prövningsverket.
– De flesta har avregistrerats eftersom de inte fått kontinuerlig utbildning för att upprätthålla sina kunskaper, säger Petra Ekroth.
Den tredje och minst kända delen av totalförsvarsplikten är den allmänna tjänsteplikten. Den kan aktiveras om regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Plikten omfattar personer som arbetar inom samhällsviktig verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret, till exempel en kommun eller myndighet.
– Skulle regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt så kan man kvarstå i den verksamhet man har. Då är personalen skyldig att gå till arbetet. Det kan vara för att upprätthålla allt från el och vattenförsörjning till skola och barnomsorg och äldreomsorg, säger Petra Ekroth.
Totalförsvarsplikten gäller inte bara verksamheter i offentlig sektor. Den omfattar även privat sektor.
– Vi arbetar med ett stöd till företag för att de också ska kunna arbeta med sina krigsplaceringar. Det beräknas vara klart i juni, säger Petra Ekroth.
Om det skulle bli brist på personal inom en viss samhällsviktig verksamhet så kan också exempelvis Arbetsförmedlingen anvisa allmänt tjänstepliktiga att utföra arbetsuppgifter.
– Det kan gälla personer som pluggar på universitet och högskolan, gymnasieungdomar eller arbetslösa, säger Petra Ekroth.
Vad händer då om regeringen höjer beredskapen och en totalförsvarspliktig inte fullgör sina skyldigheter?
– De kan dömas till böter eller fängelse upp till ett år, säger Petra Ekroth.
Några undantag från totalförsvarsplikten finns dock. Skyldigheten gäller bara i den omfattning som individens kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.
