8 oktober, 2018

Ny undersökning visar hot och våld mot statligt anställda

Det är stor risk att myndighetsanställda utsätts för trakasserier, hot och våld. De som jobbar på myndigheter med många medborgarkontakter är särskilt utsatta, visar en rapport från Statskontoret.

hot

Det är vanligast att statsanställda utsätts för trakasserier och hot via telefon och e-post, enligt Statskontoret. Foto: Getty

Nio av tio myndigheter anser att det finns en risk för att deras medarbetare ska utsättas för trakasserier, hot och våld från utomstående. Riskerna är störst vid myndigheter med många medborgarkontakter – som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse – och vid länsstyrelser och lärosäten.

Det visar Statskontorets nya rapport Myndigheternas arbete mot trakasserier, hot och våld.

Resultatet bygger på en enkätundersökning med säkerhets- och personalansvariga vid 165 myndigheter.

Oftast är det via telefon och e-post som medarbetare utsätts för trakasserier och hot. Men det förekommer också vid personliga möten på arbetsplatsen och ute i fält.

Drygt 70 procent svarar att deras medarbetare kan utsättas på internet och i sociala medier. Det här är särskilt svårt att förebygga och hantera, tycker många myndigheter, eftersom gränsdragningen mellan rollen som privatperson och tjänstemannarollen är komplex.

Majoriteten av myndigheterna ser ingen förändring av mängden trakasserier, hot och våld under de senaste fem åren, men en av tre tycker att det har blivit vanligare.

Utbildning är den vanligaste insatsen som myndigheter tar till för att minska risken för trakasserier, hot och våld. Många väljer också att göra om den fysiska miljön, exempelvis med inpasseringssystem eller ordnar särskilda mötesrum med larm och dubbla utrymningsvägar.

Flera myndigheter konstaterar att det är svårt att förutse och förebygga olika former av trakasserier, som självmordshot, subtila hot eller okvädningsord. Orsaken är bland annat att mörkertalen är stora i många myndigheters incidentrapportering, vilket gör det svårt att bedöma omfattningen av trakasserierna.

Det är den närmsta chefen som ska se till att personalen har kunskap om risker i verksamheten, och att medarbetaren får det stöd som den behöver, skriver Statskontoret. Men konstaterar samtidigt att frågor om hot och våld riskerar att försvinna från chefernas dagordning, eftersom de ansvarar för så många andra områden.

Text: Stina Loman.

Läs mer:

Akademikern nr 6/2017 hade tema hot och våld. Här träffade vi bland annat Mattias Hedman som hotades med kniv på jobbet och som nu leder arbetet mot hot och våld på socialtjänsten i Norrköping. Läs hela tidningen här.

Akademikerförbundet SSR om hot och våld i arbetslivet

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Rekryteringsexperten: "Nyckeln för kompetensförsörjn...

LIKABEHANDLING Tre av fyra svenska företag lider av kompe...
22 juli, 2024

Medlem sedan 1979: ”Kändes stort att strejka”

FACKLIGT Med 45 år i facket och en karriär inom soc...
16 juli, 2024

Integrationsprojekt fördubblas med nya medel – ”Ovär...

ARBETSMARKNAD Nema Problema stöttar utrikesfödda i arbet...
9 juli, 2024

Heike Erkers om nya lagen: ”En kioskvältare...

LAGSTIFTNING Hör förbundsordförande Heike Erkers kommen...
2 juli, 2024


Läs även

Varmt (eller kallt) på kontoret arbetsgivarens ansvar

ARBETSMILJÖ Maj har bjudit på rekordvärme – vem ansvar...
30 maj, 2024

Ministern om uppgifterna om SD:s trollfabrik: ”Upp t...

POLITIK Camilla Waltersson Grönvall (M) har jobbat...
27 maj, 2024

Hård kritik mot arbetsmiljön på Ivo – ”Raljant ton f...

ARBETSMILJÖ Tystnadskultur, toppstyrning och upplevd p...
22 maj, 2024

Tuff situation för skolkuratorer i Malmö – "Det blir...

FACKLIGT Nedskärningar i Malmös skolor går ut över ...
13 maj, 2024