8 oktober, 2018

Ny undersökning visar hot och våld mot statligt anställda

Det är stor risk att myndighetsanställda utsätts för trakasserier, hot och våld. De som jobbar på myndigheter med många medborgarkontakter är särskilt utsatta, visar en rapport från Statskontoret.

hot

Det är vanligast att statsanställda utsätts för trakasserier och hot via telefon och e-post, enligt Statskontoret. Foto: Getty

Nio av tio myndigheter anser att det finns en risk för att deras medarbetare ska utsättas för trakasserier, hot och våld från utomstående. Riskerna är störst vid myndigheter med många medborgarkontakter – som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse – och vid länsstyrelser och lärosäten.

Det visar Statskontorets nya rapport Myndigheternas arbete mot trakasserier, hot och våld.

Resultatet bygger på en enkätundersökning med säkerhets- och personalansvariga vid 165 myndigheter.

Oftast är det via telefon och e-post som medarbetare utsätts för trakasserier och hot. Men det förekommer också vid personliga möten på arbetsplatsen och ute i fält.

Drygt 70 procent svarar att deras medarbetare kan utsättas på internet och i sociala medier. Det här är särskilt svårt att förebygga och hantera, tycker många myndigheter, eftersom gränsdragningen mellan rollen som privatperson och tjänstemannarollen är komplex.

Majoriteten av myndigheterna ser ingen förändring av mängden trakasserier, hot och våld under de senaste fem åren, men en av tre tycker att det har blivit vanligare.

Utbildning är den vanligaste insatsen som myndigheter tar till för att minska risken för trakasserier, hot och våld. Många väljer också att göra om den fysiska miljön, exempelvis med inpasseringssystem eller ordnar särskilda mötesrum med larm och dubbla utrymningsvägar.

Flera myndigheter konstaterar att det är svårt att förutse och förebygga olika former av trakasserier, som självmordshot, subtila hot eller okvädningsord. Orsaken är bland annat att mörkertalen är stora i många myndigheters incidentrapportering, vilket gör det svårt att bedöma omfattningen av trakasserierna.

Det är den närmsta chefen som ska se till att personalen har kunskap om risker i verksamheten, och att medarbetaren får det stöd som den behöver, skriver Statskontoret. Men konstaterar samtidigt att frågor om hot och våld riskerar att försvinna från chefernas dagordning, eftersom de ansvarar för så många andra områden.

Text: Stina Loman.

Läs mer:

Akademikern nr 6/2017 hade tema hot och våld. Här träffade vi bland annat Mattias Hedman som hotades med kniv på jobbet och som nu leder arbetet mot hot och våld på socialtjänsten i Norrköping. Läs hela tidningen här.

Akademikerförbundet SSR om hot och våld i arbetslivet

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024


Läs även

Förhandlar i eget namn – för medlemmarnas skull

FACKLIGT Lokalföreningen i Göteborgs stad har lämna...
29 februari, 2024

Stort tryck på lön i årets avtalsrörelse

KOLLEKTIVAVTAL Reallöneökningar och karriärvägar viktigas...
26 februari, 2024

Sis i limbo – ”Klart att det väcker frågor”

SIS Sis ska göras om från grunden – hur påverk...
19 februari, 2024

Kravet: Kortare arbetstid för alla

ARBETSTID Akademikerförbundet SSR vill ha en arbetst...
15 februari, 2024