Kunskapsutvecklingen inom krisstöd har förändrat synen på vad som faktiskt hjälper barn och vuxna vid svåra händelser. Debriefing rekommenderas till exempel inte längre i det akuta skedet, utan man förordar i stället psykologisk första hjälp, berättar Sara Johansson, beteendevetare och författare.
Sara Johansson, beteendevetare och författare. Foto: Mia Carlsson
– Det är ofta ett krav enligt arbetsmiljölagen att arbetsgivaren ska ha en plan för krisstöd, som också gäller det psykologiska stödet efter en svår händelse. Det kan vara till exempel en arbetsplatsolycka, dödsfall i familjen eller en stor händelse som påverkar hela samhället. Ofta är inte planen uppdaterad eller känd bland medarbetarna, vilket kan leda till att man inte vet hur man ska agera under och efter en svår händelse. Detta kan ge stora konsekvenser.
Sara Johansson har under många år arbetat med krisstöd och har stor praktisk erfarenhet av att stödja människor i det akuta skedet efter katastrofer, i sorg och vid svår sjukdom. Hon är också aktuell med boken ”Förenligt med liv: berättelser om krisstöd” som syftar till att höja kunskapen för de som möter krisdrabbade människor i sitt yrke.
– Jag är inriktad på det breda stödet som de allra flesta behöver efter en svår händelse, och utbildar allt från socionomer till läkare inom krisstöd. Jag bistår även med expertis när myndigheter ska ge ut nya riktlinjer. Det jag märkt är att många arbetsplatser står väldigt dåligt rustade när det kommer till krisstöd.
Sara Johansson är en av författarna till en studie som undersökte hur krisstödet på arbetsplatserna såg ut under pandemin. Det visade sig att hela 80 procent av de tillfrågade i studien inte hade fått någon som helst utbildning i krishantering kopplat till vanliga psykologiska reaktioner och hur man ger stöd vid svåra händelser. Bland de tillfrågade i studien fanns chefer och personer i andra ledande roller som var ytterst ansvariga för krisstöd.
"Det pratas mycket om skyddsrum och jodtabletter, men en kris innebär också kunskaper om hur man får människor att klara en svår situation psykiskt."
Sara Johansson
– Det är ytterst oroväckande och visar på hur dåligt förberedda många arbetsplatser är i krissituationer.
Hon menar att bristande krisberedskap förstås kan ge konsekvenser för drabbade individer, men också ekonomiska konsekvenser för arbetsgivaren.
– Fångar man inte upp berörda personer snabbt och ger rätt psykologiskt stöd och uppföljning kan det leda till såväl onödigt lidande för individen som stora kostnader för arbetsgivaren och samhället. Får man inte hjälp i svåra situationer av sin arbetsgivare är risken att man inte vill jobba kvar, och är det så att man blir långtidssjukskriven innebär det stora kostnader för samhället. Att ha en stabil plan för krisstöd är en lönsam investering.
Att inkludera kompetenser med kunskaper om psykologiskt stöd på arbetsplatsen är en viktig förebyggande åtgärd – och dessa ska finnas med i ledningsgruppen vid en eventuell svår händelse, säger Sara Johansson.
– Man får inte glömma bort att någon måste vara ansvarig för det psykologiska stödet. Inkludera till exempel en socionom eller beteendevetare som har kunskaper inom krisstöd – det är väldigt viktiga yrkesgrupper när det gäller att förstå människors beteende i en krissituation och hur man ska bemöta barn och vuxna som drabbas av trauman och sorg.
Hon framhåller betydelsen av en socionoms eller beteendevetares uppdrag när det kommer till större händelser i samhället, som till exempel krig, terrordåd eller klimatkatastrofer.
– Det pratas mycket om skyddsrum och jodtabletter, men en kris innebär också kunskaper om hur man får människor att klara en svår situation psykiskt. Där har till exempel en beteendevetare väldigt viktiga kunskaper, allt från hur man ska få människor att följa råden från myndigheter till vilken kommunikation man ska gå ut med så att rätt beteende främjas.
Krisstöd i tre steg:
Innan krisen
Uppdatera och revidera krisplanen löpande och håll den känd för alla medarbetare. Erbjud utbildning inom krisstöd för chefer, arbetsledare och krisgrupper. Öva praktiskt på moment som kan rädda liv och minska skada, till exempel evakueringsövning och journalföring utan dator.
Under krisen
Hjälp drabbade med att exempelvis komma i kontakt med närstående, att få önskad information och praktiskt och socialt stöd. Bemöt drabbade utifrån frågor som är aktuella för just dem. Förmedla mänsklig värme.
Efter krisen
Krisstödet slutar naturligtvis inte efter den akuta fasen. I den fortsatta stöttningen ingår uppföljning. Tacka och ge erkänsla för de insatser som gjorts av medarbetare. Använd screeningformulär för att upptäcka de som mår dåligt och erbjud dem vidare stöd. Personer som traumatiserats ska förutom krisstöd erbjudas evidensbaserad traumabehandling.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig
KRÖNIKA
Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024
Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...
FORSKNING
Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024
