Kompetensbrist är en svår utmaning i många branscher, och ett ständigt orosmoln är hur Sverige ska klara kompetensförsörjningen i framtiden i takt med en växande åldrande befolkning. Personer som väljer att fortsätta jobba efter pensionen, så kallade ”jobbonärer”, har därmed blivit alltmer attraktiva på arbetsmarknaden.
I en ny studie från Göteborgs universitet, där drygt 3 000 personer ingick, undersöktes fyra olika drivkrafter till att fortsätta arbeta efter pensionering: känslan av meningsfullhet, sociala kontakter, att vara behövd på sin arbetsplats samt rent ekonomiska skäl.
– Studien visar tydliga resultat. Den starkaste drivkraften för att fortsätta arbeta och att stanna kvar över tid är att arbetet upplevs som meningsfullt för individen, säger Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Man undersökte också hur dessa drivkrafter var relaterade till att gå upp i arbetstid, gå ner i arbetstid och att helt sluta arbeta. Varken sociala kontakter på arbetet eller att vara behövd av sin arbetsgivare var tillräckliga drivkrafter för att stanna kvar över tid. Tvärtom, att vara behövd på sin arbetsplats ökade sannolikheten att sluta helt, medan sociala kontakter på arbetet var kopplat till en gradvis nedtrappning i arbetstid.
− Arbetsgivare som är måna om att behålla äldre medarbetare måste därför vara lyhörda för de anställdas behov. Detta är särskilt viktigt när de står inför beslutet att fortsätta arbeta, säger Isabelle Hansson.
En av fem fortsätter att arbeta efter pensionen på grund av ekonomiska skäl, och det var också den enda drivkraften som ökade sannolikheten att gå upp i arbetstid. Isabelle Hansson framhåller att det inte alltid är ett fritt val att fortsätta arbeta efter pensionen, utan att det för många kan vara nödvändigt för att klara ekonomin.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.