23 januari, 2023

Kan skolkuratorer minska köerna till Bup?

SOCIALT ARBETE Hänger de växande köerna på Bup ihop med skolkuratorns förändrade uppdrag i många regioner? Det tror Maria Kjellgren, socionom som forskar kring skolkuratorns samtalspraktik och individuella möten med barn.

Hänger de växande köerna till Bup ihop med ett förändrat uppdrag för många skolkuratorer?

Köerna till Bup växer medan skolkuratorer i många regioner får nya arbetsuppgifter.

Foto: Getty

Siffror från SKR, Sveriges regioner och kommuner, visar att köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, har blivit längre för varje år sedan 2014. Bara hälften av alla barn som söker hjälp på Bup får kontakt inom en månad, trots att det finns en vårdgaranti som innebär att man inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning.

Maria Kjellgren, auktoriserad socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet av arbete inom Bup, socialtjänst och skola, doktorerar vid Umeå universitet och skriver en avhandling om skolkuratorns individuella samtal med barn med bland annat psykisk ohälsa.

Maria Kjellgren, socionom som forskar kring skolkuratorns individuella samtal med barn med bland annat psykisk ohälsa.

Maria Kjellgren, socionom och forskare

– I arbetet med min forskning har jag insett att det saknas ett formellt regelverk kring skolkuratorns arbetsuppgifter. De jag intervjuat kämpar ofta med sin legitimitet i ett elevhälsoteam och menar att kuratorrollen är vag och otydlig. Allt oftare förväntas de ha ett generellt hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, men då tappar man enligt mig ett väldigt viktigt arbete. Nämligen de individuella samtalen som ger barnen hjälp och stöd kring sina utmaningar i livet.

I vissa regioner har skolkuratorerna inte ledningens stöd att arbeta åtgärdande, det vill säga att hjälpa enskilda barn i individuella samtal, utan får andra arbetsuppgifter som till exempel allmänt stöd i klassrummet eller riktade gruppaktiviteter i klass. Maria Kjellgren ser möjliga kopplingar mellan de växande köerna till Bup och ett mindre framträdande psykosocialt och individuellt åtgärdande fokus för skolkuratorer.

– När skolkuratorerna inte har individuella samtal måste barnen få hjälp någon annanstans, vilket leder till att köerna till Bup ökar. Men i de regioner där skolkuratorerna avhjälper barnens individuella svårigheter och erbjuder terapeutiska samtal behöver barnen troligen inte söka psykiatrisk hjälp i samma omfattning. Det är en slags första linjens vård som sker på skolan.

Enligt SKR:s siffror finns det stora skillnader mellan regionerna, till exempel har Gotland inga köer alls medan Västerbotten har längst köer i landet. Maria Kjellgren tror att en av förklaringarna är hur skolkuratorernas uppdrag är utformade i regionerna.

– Där köerna är som kortast har man satsat på kompetens och bemanning så att skolkuratorerna finns tillgängliga för psykosociala samtal och individuellt stöd för barnen, säger hon och fortsätter:

– När jag intervjuat skolkuratorer i regioner som dras med längre köer till Bup, har de vittnat om hur de kämpar med att hitta arbetsuppgifter inom det uppdrag som de fått, alltså att jobba hälsofrämjande och förebyggande. De individuella psykosociala samtalen blir här begränsade, något som kan göra att köerna till Bup växer.

Varför är din forskning viktig?

– Jag anser att det här är otroligt intressant ur ett samhällsperspektiv. Vem ska trösta och ta hand om barnen? I siffrorna från SKR kan man konstatera att Bup klarar av att hantera, bedöma och behandla ungefär 2 500–3 000 barn per år. Den siffran är relativt konstant under de 10 år som presenteras. Däremot har antalet barn som söker sig till Bup ökat för varje år. Det har självklart många olika förklaringar, men en indikation kan vara att det har med en förskjutning i arbetsuppgifter för skolkuratorer i Sverige.

– Tänk om det är så att Bup får oförskylld kritik för att inte ta emot barn när de jobbar på i samma takt som de alltid har gjort? Att den verkliga orsaken är att andra aktörer inte gör sitt jobb, eller gör andra jobb?

Barnens naturligaste arena är skolan, säger Maria Kjellgren. Det är där de är varje dag och behöver ha nära, trygga relationer med vuxna som kan hjälpa dem i vardagliga frågeställningar och problematiska livsutmaningar. Men skolkuratorerna är för få i dagens skola – och kompetensen används inte alltid på rätt sätt, menar hon.

– Det behövs fler skolkuratorer som ser hela barnet. I dagsläget delar många kuratorer sin tjänst mellan flera skolor, vilket gör det svårare att utöva det kontinuerliga omsorgsarbete som behövs för att skapa nära relationer och ge rätt stöd och hjälp. Det behövs mer legitimitet och en tydligare professionstillhörighet som ger skolkuratorn mandat att sätta in de åtgärder som behövs. Kompetensen och engagemanget bland skolkuratorer är enorm – låt oss använda denna yrkesgrupp på rätt sätt!

Therese Johansson

Senaste nytt

Sökes: Kollegor

ARBETSMARKNAD Bristen på socionomer tvingar Norrtälje at...
2 februari, 2023

Konsulter rött skynke för den som vill locka medarbe...

LEDARE Det anses inte som bra reklam för ett soci...
31 januari, 2023

Här är kommunerna som betalar mest för konsulter i s...

GRANSKNING 186 kommuner har deltagit i Akademikerns u...
30 januari, 2023

Konsultkostnader för miljoner

GRANSKNING Två av tre kommuner använder sig av konsul...
30 januari, 2023


Läs även

Sökes: Kollegor

ARBETSMARKNAD Bristen på socionomer tvingar Norrtälje at...
2 februari, 2023

Konsulter rött skynke för den som vill locka medarbe...

LEDARE Det anses inte som bra reklam för ett soci...
31 januari, 2023

Här är kommunerna som betalar mest för konsulter i s...

GRANSKNING 186 kommuner har deltagit i Akademikerns u...
30 januari, 2023

Konsultkostnader för miljoner

GRANSKNING Två av tre kommuner använder sig av konsul...
30 januari, 2023