22 mars, 2023

Inkomst och utbildning påverkar livslängden

FOLKHÄLSA Höginkomsttagare lever längre än låginkomsttagare. Och personer med eftergymnasial utbildning väntas leva mer än fem år längre än dem som inte har gått ut gymnasiet, visar en ny rapport från Region Stockholm.

Rökning bidrar i stor utsträckning till ohälsa. Och det är vanligare att personer utan gymnasieutbildning röker än personer med eftergymnasial utbildning, visar en färsk folkhälsorapport i Region Stockholm.

Foto: Pixabay

Även om medellivslängden ökar och den uppskattade hälsan har förbättrats är skillnaderna i hälsa och förväntad livslängd stora mellan olika grupper i huvudstadsregionen. Oavslutade studier, arbetslöshet och låg inkomst är faktorer som påverkar hälsan, visar Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 som presenterades på onsdagen.

Personer som inte går ut gymnasiet löper högre risk att drabbas av exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Och den femtedel av befolkningen i länet som tjänar bäst förväntas leva närmare sju år längre än den femtedel som har lägst inkomst.

Medellivslängden var under åren 2017-2021 högst i Danderyd och på Östermalm: nästan 86 år. I Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör var den lite mindre än 82 år.

Rapportens huvudförfattare, Vicky Bartelink vid regionens centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, lyfter vikten av att motverka underdiagnostisering i vården, exempelvis när det gäller diabetes och gynekologiska sjukdomar. Hon påpekar också även underdiagnostiseringen ser olika ut i olika grupper i länet, till exempel när det gäller depression.
– Bland dem med förgymnasial utbildningsnivå har 25 procent besvär som tyder på depression och ångest, och bland grupper med eftergymnasial utbildningsnivå är det 14 procent. Men om vi kollar på hur många som har fått en diagnos är det 10 procent i alla grupper. Så här ser vi i viss utsträckning en underdiagnostisering, framför allt i grupper med förgymnasial utbildningsnivå. Samma sak ser vi bland unga, äldre och utlandsfödda, som lider av ångest och depression, säger hon i ett inlägg på regionens hemsida.

Generellt har hälsan blivit bättre bland stockholmarna, men det finns också grupper med sämre hälsa, som inte bara hänger ihop med sämre ekonomiska förutsättningar. De särskilt utsatta grupper som lyfts i rapporten är nyanlända flyktingar, asylsökande och personer utan uppehållstillstånd, hemlösa samt hbtqi-personer.

Flyktingar har som grupp ökad risk för sämre hälsa, bland annat beroende på den stress de har utsatts för i samband med själva flykten. Hemlösa personer har mycket hög sjuklighet och är en grupp som utsätts för många riskfaktorer, exempelvis uppger många att de har blivit utsatta för våld.

Även hbtqi-personer har sämre hälsa, framför allt psykisk. Delvis beror det på att det är en grupp som oftare utsätts för diskriminering, trakasserier och våld.

Hela rapporten finns att läsa här.

Annika Clemens

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Förslag till kongressen: Förbundskansliet ska bli kl...

KONGRESS 2024 Ska förbundskansliet bli klimatneutralt? O...
21 maj, 2024

Bör Akademikerförbundet slopa SSR?

KONGRESS 2024 I en motion till kongressen föreslås att f...
17 maj, 2024

Vi är akademikerfacket i staten

KRÖNIKA Nu påbörjar vi en resa med målet om att bl...
16 maj, 2024

Rekordmånga motioner till kongressen – ”Histor...

KONGRESS 2024 Akademikerförbundet SSR:s kongress närmar ...
15 maj, 2024


Läs även

Så funkar nya reglerna om dygnsvila

ARBETSMILJÖ De skärpta EU-reglerna om dygnsvila har or...
5 oktober, 2023

Forskare: Fler arbetsgivare bör erbjuda vaccination ...

PANDEMIN Det är en av slutsatserna i en ny studie s...
4 september, 2023

Krav i Almedalen: Max 300 elever per skolkurator

ALMEDALEN Hur ska elevhälsan lyckas möta den växande...
29 juni, 2023

Så påverkar den ekonomiska krisen folkhälsan

FOLKHÄLSA Gör lågkonjunkturen oss sjuka eller kan de...
12 juni, 2023