Den 1 oktober infördes nya skarpare regler om dygnsvila baserat på EU-direktiv i kollektivavtalet för kommuner och regioner. Det som har tydliggjorts i avtalet är att arbetstagaren har rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod – och arbetspass som följs av dygnsvila.
Detta har dock stött på patrull hos många yrkesgrupper, främst inom räddningstjänst, vård och omsorg och personlig assistans, som menar att de nya reglerna leder till fler men kortare arbetspass och kortare sammanhängande ledigheter. På många håll har olika yrkesgrupper, bland annat brandmän, hotat att säga upp sig om reglerna om dygnsvila skärps.
Vad tycker förbundet om de nya reglerna?
Markus Furuberg
– Fack och arbetsgivare är överens om att vi behöver ha en hälsosam arbetstidsbeläggning. Vila och återhämtning är centralt för att våra medlemmar ska orka ett helt yrkesliv, inte minst inom välfärdens ansvarsområden, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, och fortsätter:
– Detta är så kallade skyddsregler vars syfte är att värna individen och dennes möjlighet att ta till vara sina rättigheter till återhämtning. Mycket forskning visar att kroppen mår bäst av att ha en sammanhängande period av återhämtning mellan arbetspassen. För långa arbetspass utan nog med vila mellan är inte hälsosamt i långa loppet.
Hur ser ni på kritiken från yrkesgrupper som menar att de nya reglerna innebär en försämring?
– Jag har förståelse för att det innebär en förändringsprocess för många yrkesgrupper. Men bara för att man bedrivit verksamheten på ett visst sätt behöver det nödvändigtvis inte vara det bästa. Har man verkligen prövat att organisera arbetet på annat sätt? Med det sagt måste alla samhällsviktiga funktioner fungera i hela landet, dygnet runt om så krävs. Då kan det finnas situationer där man behöver ha dispens från reglerna om undantagen inte räcker till.
Akademikerförbundet SSR har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation, om förtydliganden kring dygnsvila. Dispens ska kunna ges för verksamheter där man testat alla andra möjligheter. Det innebär att planerad arbetstidsförläggning i vissa fall kan överstiga 20 timmar, men inte vara mer än 24 timmar.
– Det är viktigt att vila och återhämtning säkerställs. Arbetsgivaren är skyldig att uttömma alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i kollektivavtalet innan dispens kan ges. Dispens kan enbart ges om det inte finns några andra alternativ.
Beslut om dispens fattas av Centrala parters arbetstidsnämnd och beviljas som längst för 12 månader åt gången.
Dygnsvila – det här gäller
Rätt till dygnsvila
Som anställd har man rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod, så kallad dygnsvila.
Arbetspass + jour = sant
Jourpass kan läggas i anslutning till arbetspass så länge arbetstagaren får sin dygnsvila. Den sammanlagda arbetstiden i kombination med jour får vara som mest 20 timmar.
Regleras av EU
Detta regleras i EU:s arbetstidsdirektiv och i svenska arbetstidslagen, men undantag kan göras i kollektivavtal. Undantag och långa arbetspass för bland andra ambulansförare ledde till att EU-kommissionen initierade ett granskningsärende mot Sverige.
Debatt kring undantag
Under 2023 har en debatt förts kring undantagen. Brandmän och personliga assistenter som fortsatt har önskat dygnspass har protesterat och parterna har förhandlat fram tydligare villkor.
Söka dispens
Den nya överenskommelsen mellan parterna börjar gälla den 1 oktober och gör det möjligt att söka dispens för dygnspass inom räddningstjänst och LSS-verksamhet.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
