Heike Erkers: Rätten att överleva arbetsdagen

Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 innebär en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Ett mål som kan upplevas som självklart, samtidigt som tidningsrubriker ger oss en annan bild. Trots att dödsolyckor minskat med 90 procent sedan 1950 har trenden brutits efter 2015 och antalet har ökat. Bara under 2018 omkom 50 personer i direkta olyckor på arbetet. Nio av tio omkomna är män och då ofta äldre erfarna.
Men Arbetsmiljöverket visar även på en annan mer komplex bild. Varje år dör tusentals personer av arbetsrelaterad stress, nattarbete, buller, avgaser och ihållande fysiskt tungt arbete. Och av dessa är det cirka 700 personer som dör av ren stress på jobbet.
Inte lika synligt, inte lika offentligt. Men helt klart kommer arbetsrelaterad stress att vara en allt vanligare orsak till att människor dör av sitt arbete i framtiden.
Och här hittar vi kvinnorna, i hårt pressade kvinnodominerade yrken med bristande resurser och stora krav. Psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett par av de största problemen inom arbetsmiljöområdet.
De har en betydande påverkan på individernas hälsa, liksom på organisationerna och samhället i stort. Men samtidigt omgärdas ofta psykisk ohälsa och stress av missförstånd och stigmatisering. Inte sällan lyfts brister hos individen snarare än att problemet ligger på organisationen och arbetsplatsen.
Det minsta vi kan kräva är att regeringens nollvision även omfattar denna orsak till död i arbetslivet, att det måste få sin rättmätiga plats i arbetsmiljöarbetet. Att vi ser det som en organisatorisk fråga och inte som ett individuellt problem. Alla ska vi ha rätten att
överleva vårt arbetsliv!

Läs mer: Lek med döden - jbbstressen som dödar