Vågar jag återvända till kontoret?

Detta har hänt
Kontoret ska öppnas efter nedstängningen på grund av coronapandemin. En medlem som kontaktar Rådgivningen upplever oro och otydlighet i hur det ska gå till i praktiken, då inga beslut kommunicerades före eller under sommaren.

Detta gäller
Pandemi eller inte, kraven på att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete gäller ändå. Det här ska arbetsgivare och skyddsombud/fackligt förtroendevalda göra i tät dialog och samverkan. Initialt handlar det om att göra riskbedömningar och att följa upp listade åtgärder. Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tydliga. Föreskrifterna om smittrisker, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, samt organisatorisk och social arbetsmiljö är centrala i det här arbetet. Stöd i den egna organisationens samverkansavtal samt policys finns också.

Så får du hjälp
Det kan vara svårt för den enskilde att påverka och göra sin röst hörd i det här stora arbetet. Vänd dig till ditt skyddsombud, de fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen och inte minst din chef. Vid händelse av allvarlig fara är det bara – vid sidan av arbetsgivaren – skyddsombudet som kan stänga en arbetsplats via ett så kallat skyddstopp eller att göra en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.
Bra verktyg för att genomföra riskbedömningar, skyddsronder och bedriva ett coronasäkert arbetsmiljöarbete finns på följande webbplatser: www.akademssr.se, www.av.se, www.suntarbetsliv.se, www.prevent.se och www.partsradet.se.

Glöm inte att den upphandlade företagshälsovården är en viktig medspelare i det förebyggande arbetet. Riskbedömningar är A och O i det här arbetet. Rutiner som inte finns behöver tas fram, förankras och det ska därtill säkerställas att de efterlevs. Många har kanske inte satt sin fot på arbetsplatsen på flera månader. Det behövs en kultur som gör det möjligt för medarbetarna att påminna varandra på ett positivt sätt om rutiner, fysisk distans, så kallade kontorsregler och förändringar som successivt behöver göras.

Arbetsplatsträffarna är bra forum för dialog. Några frågeställningar initialt: Gäller beslutet hela kontoret eller delar? All personal eller växelvis vistelse? Finns schema och hur följs det upp? Hur hantera personer i riskgrupp? Närvaro av och möten mellan personer som är i nyckelfunktioner i verksamheten behöver fortsatt riskbedömas.

Att se över in- och utpassering blir nödvändigt – både i termer av att undvika trängsel och att säkerställa en god handhygien. Städrutinerna behöver ses över. Råder fri placering i kontorsmiljön, är det fortsatt bra eller ska arbetstagarna behålla platsen hela dagen – och vad kan de få för konsekvenser i ergonomi? Tillgången på desinfektionsmedel för att rengöra skrivbordsytor, tangentbord och annat som delas av flera användare behöver säkerställas. Tillåts externa besökare i kontorsmiljön?
Här behövs ett helt batteri av rutiner och riskbedömningar säkerställas. Ytterligare ett perspektiv i det här är arbetstagarnas egna externa möten, tjänsteresor, konferensdeltagande etcetera. Riskerna är att enskilda smittas – men också utifrån att smittan kommer in på den egna arbetsplatsen. Rutiner behövs för hur en snabb stängning ska genomföras vid en andra våg av smitta. Prioriteringar i verksamheten behövs om stora delar av personalen blir sjuka samtidigt.
Viktigt att tänka på är att det finns inget facit. Det finns inte ETT svar. Vi är fortfarande mitt i en pågående pandemi. Effekter, lärdomar och konsekvenser blir möjliga att överblicka och utvärdera först efter en längre tid. Det här kommer att förändra människor, arbetsplatser och samhället i grunden för lång tid framåt.

Så gick det
Arbetsplatsen där medlemmen arbetar väljer en successiv återgång för personalstyrkan, riskbedömer kontinuerligt och upprättar ett samverkansforum som fokuserar på dessa frågor specifikt, i första hand fram till årsskiftet 20/21, med option på förlängning beroende på läget med pandemin och rädslan för en andra våg av smittspridning.