17 juni, 2021

Forskare positiv till maxtak för arbetsgrupper i äldreomsorgen

Hälso- och sjukvård Hur ska äldreomsorgen utveckla, behålla och rekrytera nya medarbetare och chefer? Genom att stärka ledarskapet och begränsa arbetsgruppernas storlek. Det är ett av svaren i den utredning som den nationelle samordnaren Göran Johnson överlämnade till socialminister Lena Hallengren igår.

Linda Corin, forskare Institutet för stressmedicin

Linda Corin, forskare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Foto: Turid Oom

– Jag tycker det är jättebra, säger Linda Corin, filosofie doktor i arbetsvetenskap och utvecklingsledare för organisatorisk och social arbetsmiljö vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Hon forskar om chefer i offentlig sektor och hur de fungerar som nyckelpersoner för att skapa en välfungerande organisation. Hon har sett exempel på personer i äldreomsorgen som är ansvariga för arbetsgrupper på 100-110 medarbetare, några av de största arbetsgrupperna på hela arbetsmarknaden. Utredningsförslaget om att en verksamhetsnära chef bör ansvara för högst 20-30 medarbetare är väl avvägt tycker hon.

– Forskningen är ganska samstämmig om att för stora arbetsgrupper får konsekvenser för medarbetare och för chefen, men också för verksamheten. Om man ska göra det mest basala i chefsuppdraget så tar arbetstiden slut vid ungefär 35 medarbetare.

Utredningen innehåller också en rad förslag för att förbättra anställningsvillkoren och arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Utredarna vill bland annat att anställda inom äldreomsorgen som norm ska erbjudas heltids- och tillsvidareanställning och att delade turer ska ersättas av sammanhållen arbetstid. Utredningen vill också att arbetsgivarna tar större ansvar för att höja personalens utbildnings- och kunskapsnivå och att kommunerna ska ha en tydlig plan för hur ny teknik, som smarta lås och liknande, ska tas tillvara för att effektivisera verksamheten.

– Jag blev väldigt glad att se att man riktar sig mycket mer mot grundorsakerna till varför det är svårt med kompetensförsörjningen, snarare än att jobba med varumärkesstrategier och nya sätt att rekrytera. Man brukar alltid få argumentet emot sig att: Hur ska vi ha råd med det? Jag funderar mer i termer: hur ska man ha råd att inte göra det? Vi ser redan nu att det är svårt att rekrytera chefer. Hur många medarbetare man är ansvarig för en viktig faktor för om man väljer att stanna kvar eller inte. Det är också vad många tittar på när de söker nytt jobb, säger Linda Corin.

Läs utredningen på regeringens webbplats.

Stefan Karlsson

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Stöd när AI ska införas på jobbet – ny skrift tipsar...

ARTIFICIELL INTELLIGENS Vad bör du som fackligt engagerad tänka på...
3 oktober, 2023

”Jag ser AI som ett arbetsredskap”

AI Socialtjänsten i Linköping vill ta hjälp a...
3 oktober, 2023

Krönika: "AI kommer att förändra våra jobb"

AI Tillsätt en algoritmombudsman och ett rege...
2 oktober, 2023

Debatt: Inse värdet av sociologer och beteendevetare...

DEBATT Sociologer och beteendevetare underskattas...
28 september, 2023


Läs även

Ny forskning ska förbättra äldreomsorgschefers arbet...

FORSKNING Hur kan arbetsmiljön bli bättre för chefer...
11 juli, 2023

Krav i Almedalen: Max 300 elever per skolkurator

ALMEDALEN Hur ska elevhälsan lyckas möta den växande...
29 juni, 2023

Känsla av mening får pensionärer att stanna kvar i a...

ARBETSMILJÖ Pengar och kollegor i all ära. Men för att...
26 juni, 2023

AI – frälsare eller förgörare?

SPANING Kommer AI-styrda robotar att ta jobben ifr...
21 juni, 2023