Experten svarar: Hur får vi hjälp med arbetsbelastningen?

Detta har hänt
Carlos jobbar som handläggare på en större myndighet. Han trivs väldigt bra på jobbet. I samband med en större omorganisation försvinner två tjänster från den enhet som han jobbar på.
Carlos och hans kollegor uttrycker stor oro inför förändringen och vad den ska innebära för deras arbetsbelastning. De har kontakt med sitt skyddsombud och får ta del av den risk- och konsekvensanalys som genomförs i samband med omorganisationen.
Riskanalysen beskriver tydligt hur arbetsgivaren planerar att åtgärda eventuella risker i arbetsmiljön. Några månader
in i den nya organisationen upplever Carlos trots detta en ökad arbetsbelastning. Han jobbar ständigt över, skippar luncher och pauser och har svårt att finna tid till återhämtning. Efter ett tag får han svårt att sova och att hålla koncentrationen. Carlos pratar med sin chef om sina problem men känner att hon inte lyssnar.

Detta gäller
Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska vidare systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
Arbetsgivaren har alltså ytterst ansvar för att medarbetarna inte blir sjuka av sitt arbete. Enligt Arbetsmiljölagen företräder ett skyddsombud arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredställande arbetsmiljö. Skyddsombudet ska inom sitt
skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, reglerar bland annat arbetsgivarens ansvar när det kommer till arbetsbelastning.
Enligt OSA-föreskrifterna ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning.

Så får du hjälp
När Carlos ringer SSR direkt frågar den ombudsman som Carlos talar med om Carlos har varit i kontakt med sitt skyddsombud efter omorganisationen. Ombudsmannen redogör för skyddsombudets roll och ansvar avseende arbetsmiljön.
Efter samtalet med SSR direkt vänder sig Carlos till sitt skyddsombud och de bokar ett möte med arbetsgivaren. Chefen kopplar in HR och efter ett långt samtal beslutar sig arbetsgivaren för att koppla in företagshälsovården för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppstått på grund av omorganisationen.

Så gick det
Carlos fick stödsamtal via företagshälsovården samt stöd och hjälp av sin chef för att minska arbetsmängd, prioritera i arbetsuppgifter samt finna tid till återhämtning. Arbetsgruppen som Carlos jobbar i erbjuds även en stödinsats via företagshälsovården där man dels genomför en kartläggning av arbetsmängd och arbetsbelastning, dels jobbar med stödsamtal och konflikthantering i grupp. Företagshälsovården erbjuder även verksamheten vägledning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, samt planerar att genomföra Suntarbetslivs digitala OSA-utbildning för skyddsombud och arbetsgivare för att intensifiera arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.