– Vi måste bemöta desinformationen så mycket som möjligt med fakta. Ibland kan det ju framstå som att socialsekreterare har väldigt stora befogenheter. Så ser ju inte systemet ut. Vi har en väldigt reglerad ordning för omhändertagande av barn, med många instanser där föräldrarna blir delaktiga, säger Annika Öquist, som är ansvarig chef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning av socialtjänsten, som jobbar med uppdraget.
Desinformationen kan påverka tilliten och förtroendet för socialtjänsten så att människor inte längre vågar vända sig dit. Det kan leda till att barn, unga och familjer inte får det stöd som de har rätt till.
Att skapa tillit och förtroende är dock inte nytt för socialtjänsten, menar Annika Öquist.
– Det kan de. Men med sociala medier och dess enorma kraft så kom en ny dimension som kanske inte funnits tidigare. Det går mycket snabbare än tidigare och får en enorm spridning.
Socialstyrelsen ska nu se över vilken information som sprids om socialtjänstens bemötande av familjer med olika etnisk bakgrund och religion. Myndigheten ska också föra en löpande dialog med relevanta civilsamhällsorganisationer, trossamfund och andra aktörer för att motverka ryktesspridning. De ska bland annat bjuda in berörda aktörer till återkommande rundabordssamtal med olika teman.
– Vi ska sätta oss ner och göra en stor skiss över olika aktörer och fråga oss vad de behöver. Jag tror att vi måste tänka väldigt brett, träffa organisationer som jobbar lokalt och regionalt i olika områden, så att vi kommer nära människor med information och kunskap, som de sedan kan vidareförmedla. Vi märker att det finns ett stort sug för de här frågorna. Det är flera som hör av sig och frågar vad de kan göra och hur de kan bidra, säger Annika Öquist.
Socialstyrelsen ska även ta fram förslag på åtgärder och stödja en utveckling av arbetssätt som kan stärka förtroendet.
– Jag tror att det är många olika åtgärder som behövs, både stort och smått.
Myndigheten ska också uppmärksamma behovet av olika slags kulturkompetens inom socialtjänsten, till exempel undersöka om så kallade brobyggare och kulturtolkar kan bidra till att öka tillgängligheten.
– Vi vet att många socialtjänster jobbar väldigt aktivt och bra med det här. Men vi behöver också identifiera och lyfta fram goda exempel.
Rykten om socialtjänsten har i viss mån spridits av aktörer i andra länder. Därför ska Socialstyrelsen också se till att förmedla grundläggande information om socialtjänstens uppdrag och ansvar till svenska ambassader.
– Vi har bra möjligheter att både sammanställa och sprida sådan information. Det finns redan mycket på vår webb som är översatt till andra språk.
Uppdraget ska slutredovisas för regeringen senast den 10 december 2026.
– Vi ska sätta igång direkt, men det här är ingen quick-fix. Vi kanske måste träffa vissa nyckelorganisationer och nyckelpersoner rätt många gånger, främja dialog och kanske skapa arenor för möten. Vi är glada att vi fått så lång tid på oss, säger Annika Öquist.
Läs mer >> Oro bland medlemmar efter påverkanskampanj
Halima jobbar förebyggande mot ryktesspridningen
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.