22 februari, 2023

Debatt: Behandling inte skolkuratorns uppgift

DEBATT Skolkuratorer bör inte experimentera med barn genom att gå in i terapeutiska processer i skolan. Otydliga arbetsbeskrivningar finns på många håll, men det hälsofrämjande arbetet har stärkt skolkuratorns roll, skriver Caroline Bergh från Sveriges skolkuratorers förening.

Caroline Bergh, ordförande i Sveriges skolkuratorers förening.

Foto: Privat / Gettyimages

Med anledning av den artikel som publicerades i tidningen Akademikern den 23 januari 2023 under rubriken ”Kan skolkuratorer korta köer till Bup?” har våra medlemmar hört av sig för att höra hur vi som professionsförening för Sveriges skolkuratorer tänker kring detta och vi vill bemöta de  slutsatser som forskare Maria Kjellgren drar utifrån skolkuratorns förändrade uppdrag.

Kjellgren på Umeå Universitet menar på att hon, i de intervjuer hon gjort till sin avhandling, ser att det framkommer att många skolkuratorer upplever sin roll i skolan som vag och otydlig, att det allt som oftast förväntas att man ska ha ett generellt hälsofrämjande och förebyggande perspektiv och att man med det arbetssättet tappar de individuella samtalen som ger barn stöd och hjälp kring utmaningar i livet. Vi ställer oss här frågan till hur detta motsätter varandra? Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande når vi ut till alla elever för att på olika sätt rusta dem i de utmaningar som väntar i livet. Vi ger våra elever, framtidens samhällsmedborgare, verktyg att möta livet både i med- och motgångar och alla erbjuds därmed hjälp att hitta vägar till psykisk och fysisk hälsa. Vi är fullt medvetna om att många av landets skolkuratorer kämpar hårt med otydliga arbetsbeskrivningar men vi vet också att när man börjat arbeta mer mot hälsofrämjande och förebyggande arbete har också skolkuratorns roll stärkts i form av att det så viktiga psykosociala perspektivet får ta större plats även på grupp – och organisationsnivå.

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande når vi ut till alla elever för att på olika sätt rusta dem i de utmaningar som väntar i livet.

Kjellgren menar vidare att det finns regioner där skolkuratorer inte får arbeta åtgärdande och där tänker vi att man behöver fördjupa frågan och se vad som innefattas i begreppet åtgärdande. Det finns som vi ser det inget likhetstecken mellan åtgärdande arbete och enskilda samtal samtidigt som även enskilda stöttande samtal absolut kan ingå i ett främjande och förebyggande arbete om de enskilda samtalen efter en professionell bedömning undanröjer hinder för att elever ska nå sina mål.

Behandling är inte skolans och inte heller skolkurators uppgift och bör inte bedrivas i skolmiljö av flera olika orsaker. Det är för det första inte rätt miljö att starta upp processer som inte ska hanteras i skolan. Utöver det behöver hänsyn också tas till faktorer som att adekvat utbildning för landets skolkuratorer först behöver säkerställas. I dagsläget är skolkurator inte en skyddad titel vilket gör att vem som helst får arbeta som skolkurator oavsett utbildningsbakgrund. Vi skolkuratorer har ett ansvar att inte experimentera med barn genom att gå in i terapeutiska processer i skolmiljö. Som situationen ser ut för landets skolkuratorer i dag, kan det inte heller säkerställas att en skolkurator, till skillnad från behandlande instanser, har ett eget ändamålsenligt rum att sitta i, något som i sin tur kan äventyra processer kring elevens integritet och trygghet, vilket är ytterligare en faktor att beakta utifrån förslaget att fler terapeutiska samtal ska genomföras i skolan.

Alltid när vi som skolkuratorer träffar elever enskilt behöver vi göra en helhetsbedömning kring elevens behov och en analys av vilka faktorer som påverkar runt omkring eleven. Vi behöver därmed alltid överväga om enskilda samtal är gynnsamt för elevens hela skol- och livssituation eller om vi med enskilda samtal riskerar att lägga problemet på eleven och i och med det tänka att ansvaret läggs på den enskilda eleven att förändra sin situation, och själv bli bärare av förändringsprocessen.

Med det sagt kan vi givetvis sitta i enskilda samtal men de bör ske efter en professionell bedömning att det är just den insats som bäst möter barnets behov. En annan risk med att skolkuratorer enbart sitter i enskilda samtal är att vi helt tappar fokus på att främja friskfaktorer och att det så viktiga psykosociala perspektivet i skolan kan gå förlorat. Man behöver påverka elevens upplevda skolsituation på fler områden än vad man kan göra i ett slutet rum hos en skolkurator.

Att arbeta åtgärdande är inte heller per automatik att man ska arbeta med långa enskilda samtalskontakter utan görs exempelvis genom bedömningssamtal om stödinsatser som kan behövas, utreda kränkningsärenden, kartlägga problematisk skolfrånvaro utifrån ett psykosocialt perspektiv och så vidare. Om vi fastnar i bilden av att det enskilda samtalet i sig, utan andra insatser, ska förändra elevens situation finns en risk att vi missar om det snarare är andra faktorer i exempelvis lärmiljön som främst behöver förändras för att eleven ska må bättre. Detta kan i sin tur bidra till att efterfrågad effekt riskerar att utebli.

Vi skolkuratorer har ett ansvar att inte experimentera med barn genom att gå in i terapeutiska processer i skolmiljö.

Vidare anser vi att uttalandet ”vem ska trösta och ta hand om barnen” är att direkt förminska den stora kompetens många av landets skolkuratorer besitter och också att lägga ansvaret på en enskild yrkesgrupp när sanningen är den att det är allas vårt ansvar som arbetar med barn och ungdomar att tillsammans med vårdnadshavare och andra viktiga vuxna och samhällsinstanser att hjälpa elever som av olika skäl far illa. På många skolor och kommuner görs det ett fantastiskt jobb kring att skapa en modern elevhälsa som kan möta de utmaningar som vi har i samhället i dag och som våra elever ställs inför. I det arbetet är skolkuratorn en nyckelprofession på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå som utifrån sitt helhetsperspektiv pendlar mellan att främja, förebygga och åtgärda. Sammanfattningsvis tror vi från Sverige skolkuratorers förening att man främst fortsatt bör driva följande frågor:

  • Rätt utbildning och skyddad titel för skolkuratorer: Vi hör i dag bland landet skolkuratorer att det finns skolor som anställer exempelivs rektorer, idrottslärare, vaktmästare som skolkuratorer. Detta äventyrar vår profession, rättssäkerheten för eleven och det trygga samtalet.
  • Tillgång till egna rum: I dagsläget finns det skolkuratorer som inte har ett eget tryggt rum på skolorna som de arbetar på utan de kan bli placerade i alltifrån öppna ytor som personalrum till att dela rum med flera andra  professioner. Detta i sig gör att det inte finns en trygg plats för eleverna att prata om svåra saker.
  • Max 300 elever/kurator: Över landet varierar siffran oerhört hur många elever en kurator har per tjänst. Till detta bör man  tillägga att vi har flera medlemmar som vittnar om att de delar sin tjänst på flera skolor. För att en skolkurator ska kunna arbeta på individ, grupp – och organisationsnivå krävs rimliga tjänster och därmed ett reglerat elevantal att förhålla sig till.

Det är inte skolkuratorernas fel att köerna till Bup är långa, skolkuratorerna bör därför inte göras ansvariga för organisatoriska utmaningar hos andra aktörer. Problemet går inte heller att lösa genom att enbart arbeta med enskilda samtal, tvärtom ser vi genom vårt främjande och förebyggande arbete till att förebygga att elever i framtiden kommer behöva stöd av flera samhällsinstanser. Om vi satsar på fler tidiga insatser kommer det i förlängningen påverka trycket på såväl socialtjänst, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri.

Caroline Bergh, ordförande i Sveriges Skolkuratorers Förening

Senaste nytt

Forskaren: ”Fackförbunden avgörande för en rättvis k...

HÅLLBARHET För att mobilisera klimatarbetet bjuds led...
27 mars, 2023

Jobbstress leder till 700 dödsfall årligen

ARBETSMILJÖ Antalet personer som dör till följd av job...
23 mars, 2023

Inkomst och utbildning påverkar livslängden

FOLKHÄLSA Höginkomsttagare lever nästan sju år längr...
22 mars, 2023

Replik: Rutiner, policy och dokumentation mer rättss...

REPLIK Systematiskt arbete behövs för att skapa e...
22 mars, 2023


Läs även

Replik: Rutiner, policy och dokumentation mer rättss...

REPLIK Systematiskt arbete behövs för att skapa e...
22 mars, 2023

Tuff framtid för samhälls- och beteendevetare

ARBETSMARKNAD Dyster prognos för samhällsvetare, beteend...
17 mars, 2023

”Om skolan var anpassad efter barns behov hade Bup i...

REPLIK Det behövs mer resurser längre ned i pyram...
15 mars, 2023

Krönika: ”Har skolkuratorerna blivit en del av New p...

KRÖNIKA Kan skolkuratorer minska köerna till Bup? ...
13 mars, 2023