Den 23 maj 2023 publicerades på Akademikerns sajt, akademikern.se, ett reportage med rubriken; Tvingades sluta på dagen: ”Utan facket hade jag inte levt i dag”.
Artikeln handlar om att chefen för äldreomsorgen i kommun X på ett möte med kommunchefen och HR-chefen blir uppsagd med omedelbar verkan.
Artikeln handlar om att chefen för äldreomsorgen i kommun X på ett möte med kommunchefen och HR-chefen blir uppsagd med omedelbar verkan.
Akademikern ville med artikeln skildra hur utsatt jobbet som högt uppsatt chef kan vara i en politiskt styrd organisation. Lokaltidningen hade i ett antal artiklar beskrivit brister inom kommunens äldreomsorg med ett stort antal chefer som sagt upp sig under loppet av ett par år. Det talades om en verksamhet som präglas av tystnadskultur och långtgående konflikter. Den som fick ta skulden var äldreomsorgschefen. Svaret var, enligt hen själv, det nya politiska styret i kommunen.
Äldreomsorgschefen fick lämna jobbet utan uppsägningstid. Följden blev ett avtal om avgångsvederlag som Akademikerförbundet SSR förhandlat fram i efterhand med kommunledningen.
Akademikern fick under arbetet med artikeln ett anonymt samtal från en person som sa sig veta att tidningen skulle skriva en artikel om äldreomsorgschefen. Den anonyma personen ville varna för att förtroendet för SSR kunde påverkas om artikeln publicerades och anledningen var äldreomsorgschefens dåliga egenskaper. I efterhand skulle det visa sig att det var kommunens HR-chef, som hade varit med i diskussionerna kring äldreomsorgschefen, som hade ringt anonymt.
Anmälaren ville vara anonym
Under april fick anmälaren information om att tidningen Akademikern, som är SSR:s medlemstidning, skulle skriva en artikel om en tidigare chef i den organisation som hen arbetade i. Som medlem i SSR och som medarbetare kände hen ett behov av att berätta för tidningen att bilderna kring denna chef markant skiljer sig åt och att det finns en annan sida av historien som hen ansåg vara värdefullt för Akademikern att känna till. Det var därför som hen i april ringde tidningens chefredaktör. Hen berättade direkt att hen önskade vara anonym.
Chefredaktören ställde flera frågor och uppmanade anmälaren att uppge vem hen var. Hen sa att hen ville vara anonym. Ett par veckor senare ringde hens telefon och hen svarade då med sitt namn. Det var chefredaktören som ringde. Denne sa att hon ringde numret för att anmälaren tidigare ringt henne anonymt och berättat om chefen som fått sluta. Anmälaren förnekade inte att hen ringt. Chefredaktören ställde frågor om varför anmälaren ringt. Anmälaren repeterade att hen ville vara anonym.
Försök att stoppa publiceringen
Chefredaktör Annika Clemens, menar att anmälarens berättelse stämmer till stor del. Hen ringde anonymt, dock inte i syfte att förse tidningen med uppgifter för en publicering.
Anmälaren uppgav att en publicering om det hen hade hört vara på gång skulle kunna skada förtroendet för Akademikerförbundet SSR. Anmälaren lämnade inga uppgifter som var ämnade för publicering.
Tidningen tolkade det som ett försök att stoppa publiceringen, att vilseleda tidningen genom att anmälaren låtsas vara vilken anställd som helst i organisationen fast hen i själva verket var HR-chef och biträdande kommunchef.
Detta faller således inte under källskyddet eller meddelarskyddet, som finns för att anställda skulle kunna delge medier uppgifter om missförhållanden i syfte att publicera dem.
Uppgiften om anmälarens position i kommunen var relevant att uppge, eftersom hen som HR-chef varit inblandad i turerna kring den person artikeln handlade om. Det var också relevant att uppge att hen hade en ledande position, med tanke på hens avsikt med samtalet. Om tidningen inte hade skrivit ut titeln HR-chef utan endast ”person i ledande befattning” fanns också en risk att någon annan indirekt hade pekats ut. Anmälaren hade också fått komma till tals i artikeln.
MO: Begäran om anonymitet har en stark ställning inom svensk journalistik
Medieombudsmannens slutsats är följande. Det är svårt att vara HR-chef och inblandad i en uppmärksammad uppsägning och samtidigt under privat flagg vara tipsare med källskydd. Att tipsaren är den hen är har ett stort nyhetsvärde.
Begäran om anonymitet har dock en mycket stark ställning inom svensk journalistik. Detta skydd för den enskilde trumfar nyhetsvärdet. Oaktat tolkningen av de uppgifter som inringaren lämnat, har alltså det faktum att mediet inte respekterat anmälarens begäran om anonymitet utsatt hen för en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör mediet klandras.
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Akademikern för att ha brutit mot god publicistisk sed. Fyra ledamöter var skiljaktiga och ansåg att tidningen borde frias.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
