Med olika bilder av verkligheten
”Leksaker som man kan få gratis.” Det är en av önskningarna från barnen i den stadsdel där inkomsterna är som allra lägst i hela landet. De växande ekonomiska klyftorna för med sig risker, skriver chefredaktör Annika Clemens.
Under 2021 drog den rikaste delen av befolkningen i Sverige i väg ordentligt och fick se sina inkomster öka betydligt mer än övriga. 28 procent av hela befolkningens inkomster gick till de tio rikaste procenten av svenskarna.
De ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper har ökat de senaste decennierna. Det finns de som menar att klyftorna inte ökar, och det stämmer så länge man bara ser till inkomst från arbete. Men när man tar med kapitalinkomster i beräkningen är det tydligt att skillnaderna i livsvillkor ökar.
Med inkomster från kapital med i beräkningen hittas de allra största klyftorna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst i Danderyd. Och i Surahammar är klyftorna minst. Surahammar är också en av de kommuner med mycket låg andel höginkomsttagare (var fyrtionde person har en hög ekonomisk standard, alltså inkomster som mer än dubbelt så höga som medianvärdet för riket). Och Danderyd är den kommun med störst andel personer (nästan fyra av tio) som lever med hög ekonomisk standard.
Vad händer då med ett samhälle där det finns grupper som lever i olika verkligheter? Där de fattigaste inte delar den världsbild som resten av invånarna har?
Riskerna som följer är en bristande gemenskap och respekt för varandra, växande misstro mot demokratiska institutioner, ökad populism, och, på sikt, ökad kriminalitet.
Akademikern ägnar ett helt nummer åt de växande klyftorna. Vi har träffat tre personer som jobbar i Sveriges fattigaste stadsdel, Gamlegården i Kristianstad. De möter fattigdomen varje dag på jobbet och de ser de växande ekonomiska klyftorna och de konsekvenser de för med sig. Och de kämpar varje dag för att motverka dess effekter.
