21 juni, 2023

AI – frälsare eller förgörare?

SPANING Kommer AI-styrda robotar att ta jobben ifrån oss i framtiden? Förmodligen inte. Det menar Karim Jebari, disputerad i filosofi med artificiell intelligens som forskningsämne. "Det vi bör oroa oss för när det gäller AI är helt andra saker."

Robot som mänsklig avbild.

Det finns en övertro på artificiell intelligens, menar forskaren Karim Jebari. Foto: Getty

Karim Jebari är disputerad i filosofi vid Kungliga Tekniska Högskolan 2014 och sedan dess forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Han undersöker bland annat sociala konsekvenser av ny teknologi och menar att många av oss har en övertro på AI som det finns goda skäl att göra upp med – oavsett om vi tror att den kan frälsa mänskligheten eller förgöra den.

– I framför allt de sekulära delarna av västvärlden har teknologin fått den roll som religionen fyllt historiskt sett. Teknologiska framsteg fyller oss med förtröstan och hopp om framtiden, säger Karim Jebari.

Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Karim Jebari

En konsekvens av det, menar han, är att vi tenderar att tillskriva teknologi som vi inte riktigt begriper alldeles för starka egenskaper:

– Vi har läst science fiction-böcker och sett Star Wars-filmer på bio och använder ord för att beskriva vad en robot kan utföra som handlar mycket mer om vad vi läser in än vad den faktiskt utför.

Karim Jebari exemplifierar med sin robotdammsugare därhemma, som han döpt till Baxter. På frågan vad Baxter utför skulle Karim Jebari svara ungefär ”att dammsuga och städa min lägenhet”. Men i själva verket kan man inte påstå att Baxter städar. Roboten som styr dammsugaren plockar inga strumpor eller ställer saker i ordning.

– Det Baxter gör är att slumpmässigt röra sig framåt i en riktning tills ett objekt är i vägen varpå Baxter backar tjugo centimeter och rör sig i en annan slumpmässig riktning.

Baxter tänker inte att ”där tog jag en dammråtta, se så fint det blir!”. Men många av oss, till och med de som säljer robotdammsugare, skulle beskriva det Baxter utför i så generösa ordalag.

Det gör, menar Karim Jebari, att vi förväntar oss för mycket av AI. Att vi blir förvånade när Baxter har missat att dammsuga stora delar av lägenheten och fastnat i ett hörn, eftersom den algoritm som styr honom säger att efter tre krockar med samma föremål ska han sluta försöka.

– Jag menar inte att det här mystifierande språket kring AI är moraliskt fel. Men det gör att vi tror att AI-styrda föremål tänker på ett sätt som de inte har förmåga till.

Med andra ord: AI är inte så märkvärdig som många vill göra den till. Och den är fortfarande extremt smal, understryker Karim Jebari.

– Den kommer förvisso att bli bättre och bättre, men min kvalificerade gissning är att den stora superintelligensen som många väntar på inte kommer – åtminstone inte inom de närmaste århundradena.

– Sedan är det mycket möjligt att vi kommer att få andra AI-paradigm i framtiden, som är mycket mer kapabla än dem vi ser idag. Kvantdatorer, till exempel, som många säger är framtidens grej – även om vi fortfarande inte vet hur de kommer fungera i praktiken.

Ofta framhålls risken att AI ska göra allt fler människor arbetslösa som den största anledningen till oro. Men Karim Jebari tycker att det är andra saker vi ska vara rädda för.

"I de varuhus där man har kommit längst med att införa robotar är antalet arbetsskador tre gånger så stort som i andra varuhus."

Karim Jebari

– Jag tror inte risken är stor att AI kommer användas för att ta bort människor ur arbetslivet. Däremot kan den komma att öka produktiviteten på ett sätt som är avhumaniserande. Det kan man se inom handeln redan idag. Forskning i USA visar att i de varuhus där man har kommit längst med att införa robotar är antalet arbetsskador tre gånger så stort som i andra varuhus. Robotarna driver upp arbetstempot så mycket att folk skadar sig.

Karim Jebari ser också en risk i hur information som hämtas in genom AI används och tar den globala e-handelsjätten Amazon som ett exempel:

– Amazon använder AI för att motverka att anställda ska gå med i facket. De låter botar söka igenom människors sociala medier och sparkar folk som nämner fackrelaterade ord.

En annan risk Karim Jebari ser är att AI används i offentliga system som fungerar dåligt så att människor kommer till skada, vilket kan underminera tilliten till välfärdsstaten. Ett exempel är vad som hände 2016 i USA när man i en delstat beslöt sig för att använda AI-baserade system för att avslöja bidragsfusk bland arbetslösa och samtidigt passade på att sparka arbetsförmedlare för att spara pengar.

– Systemet fungerade inte, en massa oskyldiga människor anklagades för fusk och blev återbetalningsskyldiga. När felet uppdagats och de fick upprättelse var det för sent. De hade blivit av med både hem och arbete, säger Karim Jebari.

Det finns också en könsrollsaspekt på AI som man bör hålla i huvudet.

– De flesta programmerare och ingenjörer är män. Och det är inget fel i det, men det kan leda till att när man introducerar AI på en arbetsplats ändrar man också vilka medarbetare man har. Maktförhållandena förändras. Det behöver inte vara dåligt, men är något man måste förhålla sig till. Om de som sysslar med AI inte har koll på verksamheten på arbetsplatsen kan det bli problem.

EU har tagit fram riktlinjer för ”en god utveckling av AI”, med sju punkter om sådant som transparens, mångfald och socialt välmående. Är det ett slag i luften eller kan de få genomslag?

– Ja, jag tror faktiskt att de kan fylla sitt syfte. Det är jättesvårt att reglera de här sakerna på ett bra sätt, men någonstans måste man börja. Jag tror EU:s riktlinjer är ett bra första steg, även om det inte kommer att leda till att AI fungerar perfekt.

Artificiell intelligens idag och i framtiden

Idag: Snäv AI

AI som är specialiserad på att lösa en specifik uppgift inom att snävt avgränsat område, till exempel att analysera mammografibilder. Snäv AI klarar inte att använda sina färdigheter inom ett annat område – till skillnad från en människa, som kan använda tidigare erfarenheter för att lära sig nya saker inom ett helt annat område.

Kanske i morgon: Generell AI

Generell AI kallas också stark AI och har stora likheter med mänsklig intelligens. Generell AI kan utföra alla uppgifter som en människa kan utföra, exempelvis använda sig av tidigare kunskaper i nya resonemang, fatta egna beslut och vara kreativ. Generell AI finns ännu inte i verkligheten utan bara i science fiction-berättelser.

Kanske i en avlägsen framtid: Artificiell superintelligens

Kan beskrivas som ett system som besitter alla mänskliga förmågor, men är oerhört mycket snabbare och bättre och kan därför överträffa människan i princip allt. Så kallad teknologisk singularitet uppstår när AI blir så smart att den kan förbättra sig själv och därmed förbättra den del som förbättrar.

Källa: Vetenskap&Hälsa

Anne Ralf Hållbus

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Mer pengar till Kriminalvården och Sis i vårbudgeten

VÅRBUDGET Kriminalvården får ett tillskott på 1,4 mi...
15 april, 2024

Fackliga kollegorna i fängelse – ”Det är nog värst f...

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Maryia Taradzetskaya befann sig i Berlin f...
15 april, 2024

Lönefrågor lockar nya medlemmar i Arvika

FACKLIGT Frågor om lön och friskvård lockar nya med...
12 april, 2024

Debatt: När vi hyllar arbetet trampar vi på de arbet...

DEBATT Jacob Oredsson, hälso- och sjukvårdskurato...
11 april, 2024


Läs även

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024