Dröm sött

En viktig rapport ska läsas, men varje gång du försöker ta dig igenom texten kommer du på dig själv med att tänka på annat. Samma sak på mötet. Chefen pratar och pratar och du följer inte med i det som sägs. 

Stressande? Ta det lugnt. Dagdrömmar gör att du väcker din hjärna, får fler och bättre idéer och frigör en större potential.

Den senaste tiden har forskare, författare och arbetscoacher börjat prata allt mer om vikten av att slappa, ha trist och låta tankarna vandra. Dels för att det kan vara skönt, dels för att du blir en bättre medarbetare. 

I dag är psykiska sjukdomar den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige och de allra vanligaste psykiatriska diagnoserna i Försäkringskassans statistik är de som vi i vardagligt tal kallar stress eller utbrändhet. Kanske borde vi bara ligga hemma på soffan och drömma om ett annat arbetsliv allihop?

Riktigt så enkelt är det inte. Anders Hansen, läkare, psykriatriker och författare till bland annat boken Hjärnstark förklarar hur det funkar. 

– Vår nuvarande livsstil är på många sätt onaturlig för hjärnan. Den kommer att fungera bättre om vi är mer fysiskt aktiva och den kommer förmodligen också att må bra av att vi ibland tar oss tid att göra ingenting.

När hjärnan tillåts vila slår vårt mest kreativa läge till, default network mode.

– Om man bara sitter och dagdrömmer och inte gör ett smack, inte tänker på något speciellt utan bara låter tankarna vandra då aktiveras det här läget. 

De olika områdena i default mode network sitter i ett nätverk i hjärnan och är just nu ett hett forskningsämne. 

– Det är inte en slump att man får många bra idéer när man står och räfsar löv, diskar eller gör något annat monotont som inte kräver någon större ansträngning eller tankeverksamhet. Då drar man i gång default mode network, säger Anders Hansen. 

Michael Guttridge, brittisk psykolog med fokus på arbetsmiljö, har kopplat betydelsen av att göra ingenting ännu mer till arbetslivet. Han menar att anställda blir mindre effektiva och gör fler misstag när de jobbar i ett och ständigt är uppkopplade mot till exempel sociala medier via sina telefoner. 

För att fortsätta vara produktiv – och för att begå färre misstag på jobbet – rekommenderar Michael Guttridge 5 minuters paus var 20:e minut. Inte minst företagsledarebör ha detta i åtanke.

– Det är okej att säga nej till folk. Lägg ned telefonen och gå ut och njut av ögonblicket! tipsar han.

Ett land som dragit dagdrömmandet till sin spets är Sydkorea, ett av de länder där invånarna arbetar allra hårdast. I Seoul har dagdrömmande blivit en tävlingsform, Space out competition. Det började som en konstinstallation av artisten Woops Yang 2014.
I en offentlig park sätter sig vuxna, unga och barn för att drömma sig bort i 90 minuter. De tävlande får inte använda digitala manicker, de får inte prata, skratta, röra sig för mycket eller sova. Bara dagdrömma. Vinnaren i tävlingen är den som kan uppvisa jämnast hjärtrytm genom hela tävlingen. 

Senare har tävlingen fått efterföljare i Kina, Taiwan och Nederländerna.  

En av ambassadörerna för att dagdrömma och ha trist är den amerikanska författaren Manoush Zomorodi, som skrivit boken Bored and brilliant. 

Tillsammans med forskare inom neurologi och kognitiv psykologi skapade hon en modell för att få folk att mobilbanta, att inte använda mobilen eller åtminstone ta tillbaka kontrollen över apparaten. Orsaken: våra digitala verktyg är för bra på att fånga vår uppmärksamhet. Mobiltelefonen har blivit vår nya kollektiva drog.

I en Ted Talk-föreläsning från april 2017 beskriver hon deltagarnas respons på ett veckolångt experiment. De som var uppväxta med smarta mobiler hade aldrig haft tråkigt förr. Nu när de fick prova så gillade de den ovana känslan. 

Men hur lätt är det att börja dagdrömma när man inte gjort det på länge? Manoush Zomorodis studie visade att det inte var helt enkelt.

Efter att deltagarna i en vecka försökt hålla sig ifrån sitt vardagliga tidsfördriv – Twitter, Facebook och andra mobilappar som snabbt stoppar känslan av tristess – var resultatet magert: sex minuter mindre tid hade de lagt på mobilen. Men forskarna var ändå förtjusta. Att ändra beteenden är oerhört svårt och forskarna pekade på folks egna upplevelser och berättelser. Som en man sade: ”Det känns som om jag har vaknat upp från en mental dvala.” Hans livskvalitet hade höjts. Att ha tråkigt hade fått honom att må bättre. 

Så vad gör du just nu? Den här artikeln är strax slut. For tankarna iväg till något annat medan du läste? Grattis! Gjorde de inte det? Kanske dags att lägga ifrån dig tidningen en stund? Dröm sött.  

Text: Matilda Nilsson, Akademikern. 

Artikeln ovan är en del av magasinet Akademikern 1/2018. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf!