• 19 november, 2024
    SPANING

    Tvingas till träning på arbetstid

    Allt fler av alla som jobbar har hälsofarligt låg kondition – en stor risk för alla arbetsgivare eftersom det kan leda till sjukskrivningar. Är lösningen obligatorisk friskvård på jobbet?

    Icebug och Björn Borg har obligatorisk friskvård på jobbet. Foto: Getty

    Tre gånger i veckan stänger skoföretaget Icebug sitt kontor utanför Göteborg i en timme. Då är det dags att dra på sig träningskläderna.

    – Vi lutar oss mot forskning: Vad behöver människan för att må bra fysiskt och psykiskt? WHO:s rekommendationer är lätt pulshöjande aktivitet tre dagar i veckan, och det är det som vi har gått på, berättar Lhina Segerbo, People and Culture manager.

    Det spelar ingen roll vad medarbetarna gör, berättar hon, bara de kommer ut och rör på sig.

    – Vissa tar en skogspromenad, andra spelar fotboll. Just i dag har ett gäng gett sig i väg för en omgång paddel. Det finns ingen förväntan på prestation eller utveckling: Man ägnar sig åt den sorts friskvård som man trivs med.

    Att arbetsgivare erbjuder tid eller bidrag för friskvård har mer eller mindre blivit en självklarhet. Icebug har dock gått ett steg längre och gjort träningen obligatorisk.

    Och det är de inte ensamma om. Det senaste decenniet har ett antal arbetsgivare gått samma väg. Uppmärksammade exempel är Lidingö kommun, som har experimenterat med obligatorisk friskvård för äldreomsorgspersonal, och det kommunala bolaget Kalmar Vatten, där träningen skrevs in i befattningsbeskrivningarna och lönekriterierna.

    Så varför tvånget? På Icebug menar man att det är ett sätt att hjälpa medarbetarna med livspusslet, där det frivilliga träningspasset lätt kan bli ett moment för mycket och prioriteras bort. Att kontoret stänger kan också vara en nödvändig push.

    "Vi människor är av natur bekväma. Om vi inte måste träna så planerar vi gärna in att jobba den timmen också."

    Lhina Segerbo

    – Vi människor är av natur bekväma. Om vi inte måste träna så planerar vi gärna in att jobba den timmen också, konstaterar Lhina Segerbo.

    Oavsett om det beror på bekvämlighet eller tidsbrist så är det ett faktum att konditionen har sjunkit bland alla yrkesgrupper de senaste tjugo åren. Det framgår av en ny avhandling från GIH. Enligt en annan studie har andelen av den arbetsföra befolkningen med hälsofarligt låg kondition ökat drastiskt sedan 1995 och ligger nu på 46 procent.

    Det är dåliga nyheter för arbetsgivare. Och om den obligatoriska träningen ska ses som en motåtgärd så finns det en del som tyder på att den är lyckosam, både vad gäller hälsa och produktion. För några år sedan gjordes en studie på Folktandvården i Stockholm, där 2,5 timmars fysisk aktivitet i veckan fick ned sjukskrivningarna med över 20 procent samtidigt som den självskattade produktiviteten hos medarbetarna gick upp.

    Lhina Segerbo önskar att det fanns bättre verktyg för att mäta mjuka resultat, men kontinuerliga självskattningsundersökningar på Icebug visar att samarbetsförmågan, produktiviteten och lojaliteten har ökat sedan de införde tre träningsdagar.

    – Det vi kan sätta en datapunkt på är sjukfrånvaron. Efter ett och ett halvt år hade den sjunkit med ungefär 30 procent, och där ligger vi kvar.

    En som tidigt insåg motionens fördelar är Henrik Bunge, vd för Björn Borg. Under tiden han ledde Adidas införde företaget obligatorisk löpning för alla anställda, något han sedan tog vidare till Peak Performance. När han kom till Björn Borg 2014 hade ryktet föregått honom – medarbetare på huvudkontoret kom själva fram och efterfrågade sporttimmen.

    – Förra veckan var det gruppträning, löpning, och stretchövningar, och på fredag blir det boxning. De gemensamma aktiviteterna ska vara inkluderade: alla ska kunna vara med, oavsett om man elitidrottsman eller aldrig har tränat i hela sitt liv.

    Ja, alla ska vara med. Även på regelbundna fystester, med armhävningar och 2000 meters löpning. Kan man vägra? Nej.

    – Vi ser träningen som ett arbetsmoment bland andra. Att säga nej blir då lite som att säga att man inte vill jobba med Excel. Vill du inte träna är det okej, men då kanske du inte ska vara på Björn Borg.

    "Vi ser träningen som ett arbetsmoment bland andra. Att säga nej blir då lite som att säga att man inte vill jobba med Excel."

    Henrik Bunge

    Somliga forskare, arbetsrättsexperter och ledarskribenter har invänt mot den obligatoriska träningen och menat att den är ett sätt för arbetsgivarna att inte bara köpa vår arbetsinsats utan också vår hälsa, och att den är ett led i växande vilja att kontrollera våra liv.

    Henrik Bunge känner igen kritiken, men håller inte med om att Björn Borgs fyspass skulle vara integritetskränkande.

    – Om du som individ vill vara någonstans där du bara behöver bry dig om dig själv, och alla beslut du tar bara har med dig själv att göra, och allting annat inkräktar på din integritet – visst, då är det väl integritetskränkande. Men då är ju allting annat som vi gör här det också.

    Visst kan han fatta att det kan upplevas som socialt utmanande att träna med sina kollegor och kanske att duscha tillsammans, men det finns sätt att komma runt sådana problem, enligt Henrik Bunge.

    – Man kan ha separata duschar. Man kan stå längst bak när man tränar. Jag tror inte lösningen är att inte låta folk träna.

    Fördelarna med fysisk träning är uppenbara, och att arbetsgivare vill ha högpresterande anställda och färre sjukskrivningar är inte konstigt. Många medarbetare är säkert också tacksamma för möjligheten att få röra på sig under arbetstid, utan möjlighet att prioritera väntande arbetsuppgifter.

    Men de som inte vill vara med då – kan de verkligen tvingas? Det är lite komplicerat, enligt Malin Fröjmark, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

    – Arbetsgivaren kan ju lägga in och schemalägga friskvård, det ligger inom arbetsfördelningsrätten. Däremot så kan inte arbetsgivaren bestämma vad som ska göras inom friskvården: träna, gå promenad etcetera. Sedan finns det ju yrken där man måste vara mer vältränad än andra, som inom Polisen och Försvarsmakten, och då är det relevant att ha träning som en del i sin yrkesutövning.

    För den som känner sig tvingad att delta i fysisk aktivitet men inte vill, är första steget att vända sig till sin chef och berätta om upplevelsen, säger Malin Fröjmark.

    – Om det inte känns som en väg framåt så bör man prata med sitt skyddsombud eller sin lokala fackliga företrädare för att få stöd.

    Reporter Tim Andersson

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    ÅRSKRÖNIKA

    Skärmtid, krav på kortare arbetstid och st...

    De mest lästa reportagen i Akademikern speglar ett t...

    23 december, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Kravet: Kortare arbetstid och 4,2 procent ...

    Avtalsrörelsen är i gång. I dag, fredag, växlar part...

    20 december, 2024

    POLITIK

    Reagerar på kommunalrådets uttalande – ”Kä...

    Anställda i Skurups kommun reagerar starkt på kommun...

    19 december, 2024

    ANALYS

    Sprickor i världens mest jämlika land

    Varför växer klyftorna i Sverige? Och vad gör det me...

    18 december, 2024

    Läs även

    ARBETSTID

    Var tionde vill arbeta mindre

    Bland anställda vill drygt 11 procent gå ner i arbet...

    3 december, 2024

    ARBETSMILJÖ

    Aspiranten: ”Många vill försöka påve...

    Kristian Björn räknar med att bli utsatt för otillåt...

    2 december, 2024

    EXPERTEN SVARAR

    Stress på jobbet – vilken hjälp har du rät...

    Har man rätt till arbetsanpassning även om man inte ...

    28 november, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Brännande lönefråga i årets avtalsrörelse

    Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för kommuner och...

    21 november, 2024