Den 21 mars varje år infaller den internationella FN-dagen för avskaffandet av rasdiskriminering. Tillsammans med fackförbunden Akavia, Dik och Kommunal bjuder Akademikerförbundet SSR in till en paneldebatt för att uppmärksamma de strukturella problemen på arbetsmarknaden när det kommer till diskriminering på grund av hudfärg.
Medverkande är Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman, Sayaka Osanami Törngren på Malmö Universitet, Seher Yilmaz, jämlikhetsexpert på Samhall och Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på Dik.
Huvudfrågan som diskuteras är jämlikhetsdata – vad det är, hur det kan användas för att upptäcka olika former av diskriminering och vilka utmaningar och risker det finns med att samla in jämlikhetsdata.
Marie Cham, ombudsman på Akademikerförbundet SSR, är moderator för panelsamtalet och ser fram emot att lyfta frågan om etnisk diskriminering som hon menar är alltför marginaliserad.
– Trots att det är mer än 50 år sedan Sverige ställde sig bakom den internationella konventionen om avskaffande av rasdiskriminering visar studier och rapporter att icke-vita människor har lägre löner, mer otrygga anställningar och en sämre arbetsmiljö. Vi i Sverige har en rädsla för att adressera frågor kring rasism och diskriminering, just för att vi har svårt att prata om hudfärg. Det måste vi ändra på.
Kan jämlikhetsdata vara en väg framåt?
– Ja. Jämlikhetsdata används för att samla större kunskap om sammansättningen av en grupp med syfte att så effektivt som möjligt kunna motverka diskriminering och skapa förutsättningar för mer jämlikhet och inkludering. Jämlikhetsdata är dock inget nytt, det har funnits sedan 90-talet och använts i arbetet för jämställdhet i arbetslivet. Nu behöver vi bygga på den typen av data kopplat till hudfärg för att motverka diskriminering och skapa mer inkluderande arbetsplatser.
Varför är det viktigt?
– Vi behöver ha ett systematiskt arbete på plats – att tro att om man bara går på magkänsla eller om alla bara är snälla så löser sig problemen är feltänkt. Det har aldrig hjälpt någon som varit utsatt för diskriminering på grund av sin hudfärg. Pratar vi inte om rasism så finns det inte, därför behöver vi synliggöra och adressera problemet med hjälp av data.
Vilken roll har facket i arbetet mot etnisk diskriminering?
– Facket har en väldigt stor roll i att driva frågan om jämlikhet och arbeta mot rasism och diskriminering. Ett fackförbund är till för alla – oavsett hudfärg. Vi behöver synliggöra problemet med etnisk diskriminering i kollektivavtal, lönekartläggningar och medarbetarenkäter. Facket måste ställa krav och se till att alla är inkluderade och får samma möjligheter i arbetslivet, och att alla får sina rättigheter tillgodosedda.
– För att lyckas behöver man sätta sig ner och komma fram till vad man behöver ha på plats i den fackliga organisationen – vilken kunskap, vilka roller och kompetenser – och sätta upp mål för vad man ska uppnå. Även här krävs ett systematiskt arbete, inte bara något man gör en gång.
Panelsamtalet hålls på torsdag den 21 mars. Mer information för dig som vill delta finns på förbundets hemsida.
Nytt råd för mänskliga rättigheter – ”Vi måste tala klarspråk om rasismen”
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.