Nytt råd för mänskliga rättigheter – ”Vi måste tala klarspråk om rasismen”

Det är Institutet för mänskliga rättigheter som i juni i år inrättade ett nytt råd med tjugo representanter från hela civilsamhället. Marie Cham, ombudsman på Akademikerförbundet SSR och ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR), har valts in i rådet för att bidra med sin expertis inom rasism och diskriminering, särskilt inom området afrofobi. Ambitionen är att etablera ett antirasistiskt, intersektionellt perspektiv i arbetet med mänskliga rättigheter, berättar hon.

– Forskning och statistik visar att afrosvenskar är den mest utsatta gruppen i samhället utifrån bostadssegregering, hatbrott och diskriminering i arbetslivet. Jag ser fram emot att tillsammans med de andra i rådet bli en röst för grupper som vanligtvis inte får sina åsikter hörda av beslutsfattare. Och att vi kan hitta synergieffekter som kan stärka arbetet för ett jämlikt Sverige där ingen ska bli särbehandlad på grund av sin hudfärg.

Vad hoppas du bidra med i rådets arbete?

– Jag hoppas att i egenskap av expert kunna tala klarspråk om rasism och diskriminering och vilka konsekvenser det får, så att vi kan få till en förflyttning i dessa frågor. Jag vill synliggöra de problem vi har, inte minst på arbetsmarknaden, och göra människor som kränks medvetna om sina rättigheter.

Marie Cham lyfter fram arbetsmarknaden som ett område med stor ojämlikhet där rasifierade löper risk att diskrimineras på grund av sin hudfärg. Men att man i Sverige har svårt att prata om just hudfärg.

– Ofta när vi pratar om människor med annan hudfärg än vit säger vi utrikesfödd, när det i själva verket kan handla om någon som är född i Sverige. Därför att det är för obekvämt att prata om hudfärg. Men vi är ju inte färgblinda. Vi måste hitta ett språk så att vi kan synliggöra den dolda diskrimineringen, annars kan vi inte adressera problemet på ett korrekt sätt.

Hon ser det fackliga perspektivet som extra viktigt i rådets arbete och menar att det antirasistiska arbetet är en fråga för alla fackförbund, ändå är det få som aktivt jobbar med frågan.

– Aktualiserar vi inte frågan inom fackförbundssverige blir det svårt för rasifierade att ha förtroende för facket. Alla diskrimineringsgrunder är likvärdiga, men så länge vi väljer att inte fokusera på rasism upprätthåller vi en status quo om att det är ok – det är inte ok. Många rasifierade och särskilt afrosvenskar har det svårt på arbetsmarknaden och blir dömda på förhand på grund av sin hudfärg. Det leder till utanförskap och ojämlikhet. Det är inte ett sådant samhälle vi vill ha. Det är min utgångspunkt.

– Det är inte konstigare än att vi jobbar med jämställdhet, tillgänglighet eller hbtq. Det är en fråga för alla fackförbund. Akademikerförbundet SSR jobbar med att synliggöra den strukturella rasismen och utbilda våra förtroendevalda, och vi anser att fler bör göra det om man vill vara ett fackförbund för alla, oavsett hudfärg.

Det nya rådet kommer att ha sitt första sammanträde den 14 september 2023.