Den nya lagen ska göra det lättare och säkrare att vara visselblåsare, det vill säga en person som slår larm om oegentligheter på arbetsplatsen. En stor del täcks redan av tidigare lagstiftning, men en skillnad är att den nya lagen omfattar fler personer än tidigare. Den gäller både arbetstagare, arbetssökande, praktikanter, volontärer, egenföretagare, företagsledning och aktieägare. Tröskeln för när lagskyddet gäller sänks också. Tidigare krävdes larm om särskilda missförhållanden. Nu räcker det med larm om missförhållanden som har allmänintresse,.
Den nya visselblåsarlagen innebär även att vissa myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Konkurrensverket och Skatteverket, blir skyldiga att inrätta externa visselblåsarfunktioner inom sin behörighet. Visselblåsarfunktioner som ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom sitt ansvarsområde.
Lagen innebär också att vissa arbetsgivare, beroende på bland annat storlek, blir skyldiga att inrätta särskilda visselblåsarkanaler. Från den 17 juli 2022 måste offentliga arbetsgivare med mer än 50 arbetstagare och privata arbetsgivare med mer än 250 anställda ha inrättat en intern visselblåsarfunktion. Från den 17 december 2023 gäller samma sak för privata arbetsgivare med minst 50 anställda.
Arbetsmiljöverket blir den tillsynsmyndighet som ska se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven.
Läs mer >> Chefsjurist: Ny visselblåsarlag för komplicerad
Så funkar det: Visselblåsare
