• 27 maj, 2015

    Statliga löneskillnader mellan könen minskar

    Den genomsnittliga löneskillnaden mellan statligt anställda män och kvinnor minskar, enligt en rapport från Arbetsgivarverket. Fler män med lägre löner är den största orsaken.

    4185501-a-bulging-wallet

    Foto: mostphotos

    Genomsnittslönen för kvinnor anställda i staten var i fjol 8,6 procent lägre än för män med statliga arbetsgivare. Det är en minskning med 0,5 procentenheter från 9,1 procent året innan. Enligt Arbetsgivarverkets rapport förklaras löneskillnaderna till stor del av mätbara faktorer, som exempelvis skillnader i arbetsuppgifter och arbetstid.

    Bland annat arbetar fler män än kvinnor i chefsposition och män har oftare arbetsuppgifter i högre så kallade grupperingsnivåer – ett mått på arbetsuppgifternas omfång, komplexitet och ansvar, samt den kunskap och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. Kvinnor arbetar också i högre utsträckning deltid, även om andelen deltidsarbetande kvinnor minskar.

    Minskningarna beror dock inte främst på att kvinnors löner överlag blivit högre, utan att det tillkommit fler lågavlönade män. 

    – Minskningen beror till stor del på att det anställts fler män i de lägre grupperingarna, så det är mer jämställt på de lägre nivåerna. Försvarsmakten har anställt många män till arbeten med lägre löner. Och det är en myndighet med många anställda, så det får utslag i statistiken, säger utredaren Matti Särngren på Arbetsgivarverket.

    Könsskillnaderna på chefsnivå förklarar 1,4 procentenheter av den totala löneskillnaden för år 2014, enligt rapporten.

    – Kvinnliga chefer har i genomsnitt högre löner än män, men det är totalt sett fler män som är chefer, säger Matti Särngren.

    När de mätbara faktorerna räknats bort återstår en oförklarad löneskillnad på 1,1 procent som inte kan analyseras med hjälp av tillgänglig statistik. Och den siffran har legat relativt konstant sedan 2006.

    – Varför den oförklarade löneskillnaden inte blir mindre är svårt att svara på just eftersom vi inte vet vilka faktorer som påverkar den, säger Matti Särngren. 

    Ylva Mossing

    Akademikern

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    REPORTAGE

    Här förbereds fängelseplatser för 13-åringar

    Snart räcker det inte längre med några plastdinosaur...

    29 januari, 2026

    PANELDEBATT

    Fängelse för 13-åringar – ”Int...

    Paneldebatten i Örebro om unga och kriminalitet hett...

    27 januari, 2026

    BEMANNING

    Svårigheter att rekrytera: Konkurrens om k...

    Vilka är bästa knepen för att hitta nya medarbetare?...

    27 januari, 2026

    MIGRATION

    Kommunerna som tackade nej – "Vi behöver v...

    Det höjda återvandringsbidraget underlättar för männ...

    22 januari, 2026

    Läs även

    ARBETSMILJÖ

    ”Arbetsmiljöfrågor har ofta låg prioritet ...

    Närmare 800 personer beräknas dö varje år på grund a...

    20 januari, 2026

    AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

    Han blir ny förbundsdirektör på Akademiker...

    Lars Holmblad lämnar efter 27 år på posten och Akade...

    20 januari, 2026

    ARBETSMILJÖ

    Larmet: Jobbstress kan leda till för tidig...

    Uppemot 800 personer beräknas varje år dö i förtid t...

    19 januari, 2026

    VARSEL

    Storvarsel på Ericsson – oklart vilka tjän...

    En stor personalminskning väntar på Ericsson i Sveri...

    16 januari, 2026