Enligt en rapport från The World Economic Forum kommer så många som 50 procent av alla anställda att behöva kompetensutvecklas fram till 2025. ”Upskill”, ”reskill”, ”livslångt lärande” – vi har hört det där till leda, men vilka äregentligen alla dessa egenskaper och kompetenser vi måste tillgodogöra oss för att kunna hantera framtidens arbetsliv?
En typ av färdigheter som blir viktiga är sådana som en dator eller robot har svårt att ersätta. Det säger Jenny Emerén på utbildningsföretaget Stellar Capacity, som inriktar sig på digitala färdigheter och framtidsorienterat ledarskap.
Jenny Emerén
– Tittar man till exempel på en ny rapport från Linkedin så pratar man där om övertygelseförmåga, samarbetsförmåga, anpassningsförmåga och emotionell intelligens. Utan dem blir det svårt att nå framgång, särskilt i en digital värld.
Dessa tillhör kategorin av vad som brukar kallas ”soft skills”. På Stellar Capacity benämner man dem nu i stället som ”power skills”, för att understryka deras centrala roll framöver.
De har redan börjat ersätta tidigare eftertraktade färdigheter, som förmågan att lösa komplexa frågeställningar, till exempel. När AI nu i allt högre utsträckning tar hand om den saken blir människans uppgift snarare att ställa rätt frågor, enligt Jenny Emerén.
– Den exponentiella tekniska utvecklingen ställer snarare krav på ledare och medarbetare i analytiskt tänkande, självorganisering och att kunna samarbeta i nätverk. Allt det behövs för att vi ska bli mer snabbrörliga och bättre kunna nyttja de nya möjligheterna i digitaliseringen.
Förutom den nya tekniska verkligheten finns ytterligare en viktig faktor som kommer att påverka arbetslivet radikalt framöver: det skriande behovet av hållbarhet. Det är ett minst lika komplext område, och organisationer och företag famnar här i blindo. Det menar Fredrik Torberger, på analysföretaget Kairos future.
Fredrik Torberger
– Många har nog inte ens svaret på de mest grundläggande frågorna. Vad betyder hållbarhet för vår organisation? Hur skulle det vara att agera hållbart? Här finns också en massa mindsets som behöver förändras: Vad betyder egentligen cirkularitet? Hur ska det uppnås?
Digitaliseringen och hållbarhetsfrågorna är nya fält för oss alla, och båda kräver att vi blir mer experimentella och innovativa, menar Fredrik Torberger. Till den lista av egenskaper och färdigheter som Jenny Emerén hänvisade till vill han därför lägga ”mod”.
– Det kommer att bli viktigt att man vågar testa saker, men för att det ska vara möjligt krävs en kultur som tillåter det, som ger mandat och resurser och rätt typ av ledning.
Han vill också lyfta en annan, lite mer komplex, sak. Det handlar om något som gränsar till ”emotionell intelligens”, men som Fredrik Torberger vill utvidga genom att tala om ”personlig mognad”. En sådan mognad blir viktig för att hantera den snabba omstöpningen av arbetslivet och samhället i stort.
"Nu återvänder ett behov av människor som kan skapa en känsla av sammanhang."
Fredrik Torberger
– Man måste hitta ett förhållningssätt som gör att man klarar av att härbärgera sina känslor och förändringsångesten i organisationen, och inte stressas sönder av allt som händer. Står man inte stadigt på marken kommer det att skapa kaos, med dålig arbetsmiljö som konsekvens.
Fredrik Torberger ser redan hur psykologiska aspekter av såväl chefskap som medarbetarskapet accentueras, och tar Handelshögskolan som exempel. Där jobbar de, enligt honom, sedan ett antal år tillbaka mycket med värderingar och kultur i sina ledarskapskurser. Det närmar sig något som inte ligger långt ifrån frågor som kan benämnas ”andlighet”, säger han. Inte i religiös mening, men ytterst i form av en fördjupad reflektion över vad det är att vara människa.
– Det där har tidigare varit väsensskilt från arbetslivet. Först tog vi det i kyrkan, och när vi slutade gå dit upphörde det helt och vi nöjde oss med att tillbe Netflix, för att uttrycka det tillspetsat. Men nu återvänder ett behov av människor som kan skapa en känsla av sammanhang, som kan omfatta den större bilden: ”Jag förstår ungefär vad som pågår, jag har en idé om hur vi ska hantera det, och mitt i allt ska vi lyckas behandla varandra med värdighet och hållbarhet.”
Det är med andra ord inga små saker som vi stackars anställda måste försöka lära oss. Så – hur ska det gå till? Hur ska vi rusta oss för framtidens arbetsliv? Jenny Emerén på Stellar Capacity menar att vi måste bli bättre på löpande kompetensutveckling. Organisationer och företag behöver ha en plan för ett strategiskt, kontinuerligt lärande, säger hon.
– Vi märker att det är på gång. Utbildning är ett av sätten för att bygga den här kompetensen. Det finns också andra, som att ingå i nätverk för att dela kunskap med varandra; att byta uppgifter med varandra; eller att jobba i team där man kan nyttja olika perspektiv, experimentera och testa saker.
I den här typen av lärandesätt finns det möjlighet att förvärva rena yrkeskunskaper, men också de ”power skills” som Jenny Emerén talade om tidigare.
– Kontinuerligt lärande är en win-win, säger hon.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...
ARBETSMILJÖ
Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024
Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig
KRÖNIKA
Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024
Läs även
Bättre arbetsmiljö avgörande för att fler ska orka j...
PENSION
Jobb kan skapa mening. Men för att fler sk...
4 april, 2024
Prognos: Bristen på präster och socionomer består
BEMANNING
Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024
