Detta har hänt
Vid årsskiftet fick Karin ett e-postmeddelande från löneadministratören på företaget där hon arbetar som säger att hon har en löneskuld till bolaget på 18 573 kronor avseende felaktigt utbetald lön. Dels har hon fått tillägg för kvalificerad övertid i stället för enkel övertid vid ett antal tillfällen under våren 2015, dels har hon felaktigt fått lön för en av veckorna hon hade föräldraledigt sommaren 2016.
Karin undrar nu om arbetsgivaren har rätt att begära tillbaka pengarna? Det var länge sedan och hon har inte haft möjlighet att se på lönespecifikationen att det blivit fel. Dessutom har hon redan gjort av med pengarna.
Detta gäller
Malin Sjunnebo, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR svarar:
Karin har fått för mycket lön utbetald. Det finns ingen uttrycklig lagreglering för denna situation men enligt principen conditio in debiti är huvudregeln att för mycket utbetald lön ska betalas tillbaka. Till den huvudregeln finns dock vissa undantag: om den anställde tagit emot pengarna i god tro, alltså varken insett eller borde ha insett att det varit felaktigt och dessutom har förbrukat pengarna finns ingen återbetalningsskyldighet.
Av praxis från Arbetsdomstolen framgår att man vid bedömning av om personen varit i god tro ser till beloppets storlek, om den felaktiga utbetalningen gjorts vid ett eller flera tillfällen samt hur utförliga lönespecifikationerna har varit.
Om det handlat om små belopp och arbetstagaren antingen fått svårtolkade lönespecifikationer eller inga lönespecifikationer alls, finns möjlighet att arbetstagaren varit i god tro och därmed inte är skyldig att betala tillbaka. Om det däremot rör sig om stora belopp som lätt borde ha kunnat upptäckas på en lönespecifikation skulle arbetstagaren sannolikt bedömas vara återbetalningsskyldig.
Den anställde har en långtgående skyldighet att kontrollera på lönespecifikationen att lönen blivit rätt och om det finns misstanke om fel finns även en skyldighet för den anställde att fråga arbetsgivaren om det som är oklart.
Karin jobbar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal och då gäller preskriptionslagen. Enligt denna kan arbetsgivaren kräva tillbaka skulder som ligger upp till tio år tillbaka i tiden.
Om det hade funnits kollektivavtal på Karins arbetsplats hade det sannolikt (detaljerna kan variera något mellan olika avtal) inneburit att arbetsgivaren måste påkalla förhandling med facket om återkravet och att den felaktiga utbetalningen inte får vara äldre än två år. Förhandlingen måste också påkallas inom fyra månader från att felet upptäckts.
Så får du hjälp
Om du får ett återkrav från din arbetsgivare som du är tveksam till om det är korrekt kan du kontakta SSR direkt för hjälp och rådgivning.
Om arbetsgivaren har framställt ett krav mot dig kan en ombudsman på Akademikerförbundet SSR påkalla en förhandling med arbetsgivaren för att reda ut vad kravet består i och hjälpa till att bedöma om återbetalningsskyldighet föreligger. Om det är så att återbetalningsskyldighet bedöms föreligga kan förbundet hjälpa dig att förhandla fram en avbetalningsplan.
Så gick det
Karin tog kontakt med SSR direkt och fick träffa en ombudsman. Akademikerförbundet SSR påkallade förhandling med arbetsgivaren och argumenterade för att Karin inte skulle behöva betala tillbaka med motiveringen att hon inte förstått att lönen blivit fel och att hon redan hade gjort av med pengarna.
Efter en genomgång av ärendet kunde man konstatera att det av lönespecifikationerna inte gick att utläsa om det var ersättning för enkel eller kvalificerad övertid, men att det framgick att hon endast fått avdrag för en veckas föräldraledighet. Karin borde således ha upptäckt att endast en veckas lön dragits för tid då hon varit föräldraledig, men däremot kunde hon inte klandras för att det blivit fel med övertidsersättningen.
Då det ändå gått lång tid sedan den felaktiga lönen betalades ut enades parterna om att Karin därmed skulle betala tillbaka halva beloppet av det som motsvarade den veckans lön genom ett avdrag på lönen under sex månader.
