Vi svarar: Kan jag bli uppsagd?

Detta har hänt: 

Miriam arbetar som HR-specialist på ett bemanningsföretag. Hon har en allmän visstidsanställning som gäller åtta månader. Efter cirka en månad blir Miriam inkallad till ett möte med sin närmaste chef. Denne förklarar att företaget inte anser att Miriam har presterat enligt förväntningarna och att hon därför ska sägas upp. Miriam blir förvånad och ledsen av beskedet. Hon vänder sig därför till SSR Direkt för att få klarhet i om arbetsgivaren kan avsluta hennes anställning i förtid.

Detta gäller: 

Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, svarar:

En allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning, enligt lagen om anställningsskydd, Las. Utgångspunkten för en allmän visstidsanställning är att arbetstagaren och arbetsgivaren har träffat en överenskommelse om arbete för en särskild tidsperiod. Det finns särskilda regler i Las om konvertering av tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning. Även i många kollektivavtal i privat och offentlig sektor återfinns begränsningsregler om när arbetsgivare får tillämpa tidsbegränsade anställningar. Kollektivavtalens bestämmelser gäller då i stället för lagstiftningen. 

Det är inte ovanligt att avtal om allmän visstidsanställning innebär att varken arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp anställningen i förtid. Så är fallet när det av avtalet framgår att anställningen gäller från ett visst datum till ett annat. Då upphör anställningen på slutdatum utan föregående uppsägningstid. En arbetstagare som varit tidsbegränsat anställd mer än tolv månader och som inte kommer att få fortsatt anställning har rätt att få skriftligt besked om detta senast en månad innan slutdatum. Precis som arbetstagare som blivit uppsagda från tillsvidareanställningar har en visstidsanställd, som fått besked om att anställningen inte ska fortsätta, rätt till ledighet för att bland annat besöka arbetsförmedlingen och på annat sätt söka nytt jobb.

Ifall visstidsanställningen är uppsägningsbar, krävs att det på något sätt framgår av anställningsavtalet eller kollektivavtal. En vanlig skrivning i enskilt anställningsavtal är att ”anställningen gäller tillsvidare, dock längst till och med…”, vilket ska tolkas som att båda parter kan säga upp avtalet. Om arbetsgivaren ska säga upp anställningen behöver det finnas saklig grund för uppsägningen. I uppsägningsbara visstidsanställningar har parterna ofta överenskommit om ömsesidig uppsägningstid, i regel en månad som är den minsta uppsägningstiden enligt anställningsskyddslagen. I många kollektivavtal återfinns regler om uppsägningstid för visstidsanställningar.

Visstidsanställningar som inte är uppsägningsbara kan i undantagsfall avslutas i förtid. Det krävs då att någon av parterna väsentligen åsidosatt förpliktelserna som följer av avtalet. Man talar här om grovt kontraktsbrott. För arbetstagaren kan detta bli aktuellt om arbetsgivaren till exempel inte betalar lön. En arbetsgivare kan på motsvarande sätt avskeda en visstidsanställd om denne till exempel begår ett allvarligt brott mot arbetsgivaren eller en kollega. En arbetstagares bristande duglighet eller dåliga prestationer utgör typiskt sett inte ett grovt åsidosättande av dennes förpliktelser i anställningsavtalet.

Så får du hjälp

Du kan vända dig till SSR Direkt precis som Miriam gjorde. Där får du svar på din fråga av en erfaren ombudsman. Du kan även få råd om hur du ska hantera din situation i förhållande till din arbetsgivare. Om arbetsgivaren agerat felaktigt i förhållande till lag och avtal kan förbundet påkalla en förhandling med arbetsgivaren.

Så gick det

Bemanningsföretaget hade inte rätt att säga upp Miriam på grund av påstådda bristfälliga prestationer. Miriam fick hjälp av en ombudsman som kallade arbetsgivaren till en förhandling. Vid förhandlingen klargjorde ombudsmannen för det första att Miriams allmänna visstidsanställning inte var uppsägningsbar – den löpte till ett visst datum – och för det andra att det inte var rimligt att utvärdera hennes arbetsprestation efter så kort tid i anställningen. Miriam och hennes chef kom överens om att hon skulle få en bättre introduktion till arbetet som HR-specialist och att man behövde förtydliga hennes arbetsbeskrivning.