– När folk säger ”vi har en sådan jäkla personalbrist”, då är min första fråga: Vem är chef där?
Vd Peter Graf gestikulerar vilt längst fram i konferensrummet i vårdbolaget Tiohundras lokaler. Företaget ägs gemensamt av Norrtälje kommun och Region Stockholm och driver både omsorg och sjukvård i Norrtälje. Framför honom sitter åtta nyblivna chefer som går det obligatoriska ledarskapsprogrammet, en nyckel i Tiohundras arbete med kompetensförsörjning. Vid fönsterväggen, lite bakom, sitter Annika Åström Fritzsche, som har satt ihop den ettåriga utbildningen. Hon känner igen sig i vd:ns ord om ledarskapets betydelse.
– Jag sadlade om för ett tiotal år sedan. Tidigare jobbade jag som ekonom i det privata näringslivet och var länge i något som blev ett dysfunktionellt företag med uselt ledarskap. Så småningom tog jag mig samman, reste mig, och sa att nu ska jag göra något annat.
I dag är hon HR-konsult på Tiohundra och har tagit fram bolagets plan för kompetensförsörjning. Bemanningen är bra men det blir allt svårare att hitta personal, särskilt inom bristyrken som sjukvård och vissa administrativa yrken, till exempel ekonomi. Det börjar också bli tuffare inom omsorgen. Dessutom har Norrtälje geografin emot sig. Trots att kommunen utgör en tredjedel av Stockholms län räknas delar av den som glesbygd och det är inte alla som vill pendla till en vårdcentral på en ö ute i skärgården. Resultatet blir att företaget ofrivilligt har en del inhyrda medarbetare.
Tiohundra har länge jobbat med kompetensförsörjning men det var i höstas som ledningen och HR satte sig ner för att ta fram en skriftlig plan. De ville både samla ihop det som redan gjordes och planera nya insatser. I dag utgår planen från fyra rubriker: attrahera, engagera, rekrytera och utveckla. Annika Åström Fritzsche poängterar att det inte bara gäller att locka ny personal utan också
att få anställda att stanna kvar.
– Det handlar mycket om att jag som medarbetare ska tycka att det är roligt att gå till jobbet. Att jag känner en stolthet över det jag gör och det bolaget står för, säger hon.
Som annan offentlig verksamhet kan Tiohundra inte konkurrera med löner. Därför måste de vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt. Men vad är det? För att ta reda på svaret höll bolaget diskussioner med sina anställda på arbetsplatsträffar och i fokusgrupper för att identifiera kulturen. Samtalen ledde fram till Tiohundra-andan som sammanfattas i fyra punkter.
De två första är bra introduktion för nyanställda och att medarbetare och chefer visar varandra uppskattning. Den tredje är kunskapsspridning med goda exempel från verksamheten. Det sker till exempel genom att medarbetare håller lunchföreläsningar som också sänds digitalt. 2018 ordnades också en intern mässa för personalen. Eftersom företaget har många verksamheter och är utspritt över ett stort geografiskt område är det inte lätt att veta vad ens kollegor har för sig. På mässan hade alla verksamheter en egen monter där de fick visa upp vad de ville. Under dagen höll anställda föreläsningar på tio minuter om allt från förhållningssätt till förbättringar.
– Många tyckte att det var spännande att få se vad andra gör. Det kommer att bli ett årligt event, säger Annika Åström Fritzsche.
Den fjärde punkten är innovation. Som det där med gps:en på rullatorn. Annika Åström Fritzsche berättar om en dement brukare på ett äldreboende som inte ville göra något annat än att gå på promenad. Men personalen kunde ju inte promenera hela dagarna. Brukaren var frustrerad. Så sa en medarbetare: ”Kan vi inte sätta en gps på rullatorn?” Sagt och gjort. Brukaren kunde vara ute och gå hur mycket hen ville. När det var dags att komma tillbaka kollade en anställd var personen var och gick ut för att möta upp.
– Brukaren har blivit mindre aggressiv och lättare för personalen att ha att göra med. Hen har också fått en helt annan aptit och sover bättre, vilket har gjort att vi har kunnat minska antalet läkemedel.
Ett par våningar ner från konferensrummet ligger Mediavinden som har daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Vid väggen står vitrinskåp i ljust trä, runt ett bord finns trästolar som inte matchar och en gul tygtulpan pryder en smal vas på ett matbord. Här sitter omsorgsassistenten Daniel Karlsson som har en så kallad kombinationstjänst. Det innebär att han vissa dagar börjar klockan sju på ett boende för personer med funktionsnedsättning. Då behöver personalen där avlastning eftersom alla brukare ska vakna och komma iväg till dagens sysselsättning. När det börjar lugna sig vid niotiden går Daniel Karlsson 250 meter till den dagliga verksamheten, som då börjar komma igång, där han jobbar fram till klockan 15. Tidigare var boendena och den dagliga verksamheten helt avskilda. Den här lösningen gör att Tiohundra kan erbjuda heltidstjänster i större omfattning.
– Bara det lockar ju, säger Daniel Karlsson.
Bredvid sitter Eva-Lena Bjureström som är chef för flera dagliga verksamheter inom Funktionsstöd. Hon berättar att en stor fördel med de så kallade Boda-tjänsterna är att boendena sällan behöver ta in vikarier på fyra timmar, vilket är minimum, utan får stöd av de ordinarie medarbetarna under de två intensiva morgontimmarna.
– Att det är utbildad personal som hjälper till, i stället för att en vikarie kallas in, är en trygghet. Det är också kompetensutvecklande för min personal från daglig verksamhet att göra andra saker, säger hon.
Eva-Lena Bjureström har också personal från boenden som är med under lunch och till exempel kan ta med brukare ut på en extra promenad. Daniel Karlsson får också avlastning och hinner med mer dokumentation.
Samma personal ska dock inte jobba på samma boende och dagliga verksamhet, eftersom brukarna måste få behålla sin integritet och skilja mellan sysselsättning och privatliv.
Daniel Karlsson har haft Boda-tjänsten i drygt två år och upplever att han lärt sig nya saker, träffat nya kollegor och har mer varierande arbetsuppgifter. Han tycker att resurserna används bättre.
– Om jag inte hade något att göra tidigare så städade jag eller gjorde andra saker. I dag, om två personer på den dagliga verksamheten är hemma och sjuka, ringer jag i stället chefen och frågar om något boende behöver hjälp, säger han.
Fokus för den fjärde punkten i kompetensförsörjningsplanen, utveckling, ligger på ledarskap. De nya cheferna i konferensrummet ska under året få lära sig allt från budget och arbetsrätt till fysisk och social arbetsmiljö. Vd:n Peter Graf är tydlig med vad han förväntar sig av dem. De ska våga kliva fram och ta ansvar om något händer. De ska driva innovation och digitalisering samt vara lyhörda för sina medarbetares idéer.
– Alla vill vara delaktiga! Det finns inte en människa på det här jordklotet som inte vill vara delaktig. Om ni inte låter era medarbetare vara det då slutar de, säger han.
Peter Graf har försökt skapa en platt organisation där människor pratar med varandra, vågar prova nya saker och beslutsvägarna är korta. En dag varje månad träffar bolagsledningen alla chefer inom varje verksamhetsområde, och även intresserade medarbetare, under en timme. Här pratar de ekonomi, utveckling, problem och nya idéer.
Men det viktigaste i ledarskapet är värdegrunden.
– Vilka är vi och vad står vi för? Tycker vi olika i värdegrundsfrågorna, då kan vi inte jobba ihop.
Utbildningen är slut för den här gången och Annika Åström Fritzsche skramlar ut med kaffevagnen. Hon berättar att Tiohundra ocskså är med och driver utvecklingen inom Norrtälje kommun och Region Stockholm. Företaget har till exempel ytterligare ett program för ledarskapsutveckling tillsammans med kommunen. Bolaget håller också på att införa regionens verktyg för kompetensinventering. Där får medarbetare skatta sina kompetenser och se vad de behöver utveckla. Om chefen ser att vissa kunskapsluckor återkommer kan hen planera utbildningsinsatser utifrån det. Om medarbetare går i pension är det lätt att se vilken typ av kompetens som behöver fyllas på.
Annika Åström Fritzsche upplever att arbetet med kompetensförsörjningen tycks fungera. Antalet anställda som känner sig stolta och kan tänka sig att rekommendera arbetsplatsen till andra har ökat under flera år. Det har också blivit lättare att rekrytera personal, särskilt inom psykiatrin, antalet inhyrda psykiatriker har minskat från runt 90 procent till 10 procent de senaste åren. Och när Tiohundra sökte ny ekonomidirektör fick de 20 sökanden.
– Jag pratade nyligen med en person i en helt annan del av regionen som sa att ”Ni på Tiohundra, det händer mycket kring er, ni syns.” Det var jätteroligt, säger Annika Åström Fritzsche.
Ur magasinet Akademikern nummer 2 2019.
Text: Jennie Aquilonius
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.