Var fjärde ung tjej har svåra besvär av psykisk ohälsa

I en kartläggning har 657 unga i åldrarna 13-25 år intervjuats om psykisk hälsa. Resultaten, som presenterades i en rapport av Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på fredagen visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande, men att det finns stora skillnader mellan könen.

Den upplevda ohälsan vanligare bland tjejer. Över 50 procent uppger att de har lättare besvär av ängslan, oro eller ångest och var fjärde uppger svåra besvär. Bland killar är motsvarande siffor 36 respektive 9 procent.

– Vi ser tydliga könsskillnader. Killar upplever att de inte kan prata om psykisk ohälsa. Tjejer berättar att de känner en press både vad gäller utseende och prestation, men också att det finns en förväntan om att de ska må dåligt, säger Victoria C Wahlgren, avdelningschef på MUCF på en pressträff.

Grafiken här hämtad ur rapporten ”Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva – en rapport om ungas psykiska hälsa”.

Svaren i undersökningen visar att ungdomar resonerar kring och funderar på psykisk hälsa och ohälsa, men att många har svårt att veta både när och var de ska söka hjälp.

Här spelar skolan en viktig roll, visar svaren i undersökningen. Trygga mötesplatser efterlyses liksom ökad kunskap om vad psykisk hälsa och ohälsa är.

– Det är påtagligt att det finns en önskan om att lära sig det i skolan, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– De önskar stöd som är tillgängligt. I skolan och vården behövs fler lågtröskelinsatser och mer flexibilitet. Det är sådant som samhället behöver fixa.

Maja Sjögren, förbundsordförande i Elevernas riksförbund, lyfter också skolans viktiga roll.

– Det är i skolan man är och tillbringar mycket tid. Elevhälsan behöver kunna plocka upp det här och bli bättre på det förebyggande arbetet och ge vägledning till unga som mår dåligt. Jag tror att elevhälsan spelar en jätteviktig roll.

Inom vissa grupper är risken för psykisk ohälsa hos unga särskilt stor: hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och utlandsfödda. Och som orsak till psykisk ohälsa i dessa grupper uppges inte bakgrunden i sig, utan mötet med samhällets förväntningar och normer.

– Skolan är en oerhört viktig arena. Den har ett kompensatoriskt uppdrag att nå ut till dem som löper större risk för psykisk ohälsa, säger Karin Tegmark Wisell, generalsekreterare för Folkhälsomyndigheten.

Det finns flera orsaker till den psykiska ohälsan som de unga själva uppger. En orsak är förväntningar och krav. Både på att prestera i skolan och i framtiden, men även krav på social status och utseende. ”Vi ska bolla vänner, ha en aktiv fritid, röra på oss 2-3 dagar i veckan samtidigt som vi ska göra våra läxor och ha 100 % fokus på skolan med en förväntan på höga betyg, medan vi även ska hinna arbeta (…) så våra föräldrar ska kunna prata om hur duktiga vi är. Tjejer ska inte sminka sig för mycket men också inte se trötta och slarviga ut”, svarar en 20-årig tjej.

Sociala medier kan skapa gemenskap, men bidrar också till ohälsa, bland annat för att många unga jämför sig med andra på sociala medier. Konfliktfyllda situationer, som exempelvis mobbning uppges också som en orsak till psykisk ohälsa, liksom även begränsande normer.

Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet.

Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet, har tagit del av rapporten och betonar vikten av en balans mellan krav, kontroll och stöd. Höga krav kan vara bra och fungera utvecklande, om de är kombinerade med stöd och det finns kontroll. Men när stödet inte finns och det är svårt att ha kontroll kan höga krav vara skadliga.

Som exempel på höga krav nämner hon läroplanen, men även krav på utseende och social status. Och exempel på situationer med bristande kontroll är ryktesspridning på nätet, sexuella trakasserier, oro för framtiden. Men även dagens betygskriterier.

– Till den låga kontrollen bidrar till exempel de otroligt luddiga betygskriterier som finns. Jag är professor, men har otroligt svårt att tyda betygskriterierna.

Samtidigt som skolans roll betonades lyfte Sofia Zere, avdelningschef på MUCF, även betydelsen av en jämlik fritid.

– Vi ser att vissa grupper inte har möjligheter att delta i fritidsaktiviteter i dag för att det är för dyrt, inte tillgängligt eller för att de avstår för rädslan att bli illa bemött. Den här formen av hinder måste vi ta bort och vi måste ha riktade insatser för en jämlik fritid.

Hela rapporten finns att läsa här: Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva – en rapport om ungas psykiska hälsa.