Utredning klar – kräver mer tillit till professionen

– Nu får det vara slut på detta, sa Ardalan Shekarabi (S), civilminister, vid ett seminarium i dag.  

Han syftade på den detaljerade styrningen i offentlig sektor som han menar blivit allt vanligare sedan slutet av 1980-talet.

För två år sedan tillsatte regeringen en utredning, Tillitsdelegationen, vars uppdrag varit att undersöka hur styrningen av den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna kan bli mer tillitsbaserad. Det innebär bland annat att ta tillvara på medarbetarnas kunskaper och att få bort stuprör, detaljstyrning och på tok för mycket administration.

Nu är delegationens huvudbetänkande, Med tillit växer handlingsutrymmet – Tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn, klart. Här konstaterar man att utvecklingen av mer tillit är nödvändig.

– Det här är en viktig start på en förändringsresa som innebär att i den offentliga verksamheten måste medarbetarnas handlingsutrymme stå i fokus, sa Ardalan Shekarabi när han tog emot utredningen.

Utredningen kommer fram till flera slutsatser och förslag, bland annat:

• Att det behövs en koordinerad och sammanhållen styrning av kommunsektorn.
   
• Att ha generella statsbidrag som huvudprincip eftersom riktade statsbidrag kan leda till att öka den administrativa bördan och minska långsiktighet i kommuner och landsting.
   
• Att styrningen bör utformas så att den inte ger mer detaljstyrning än nödvändigt. Kultur, ledarskap och medlarskap ska få en betydligt mer framskjuten roll. Mål- och resultatstyrning behöver bli mindre detaljerad och i högre grad utformas i samråd med professionerna.
   
• Att satsa mer på verksamhetsnära forskning.
   
• Att testa nya lösningar genom försök, under fria former och med utrymme för innovation. Involvera medborgare och medarbetare.
   
• Att den statliga tillsynen ska vara situations- och verksamhetsanpassad.

Laura Hartman är ordförande för Tillitsdelegationen. Hon påpekar att förslagen kan verka självklara, abstrakta och oklara, men att tanken är att det konkreta ska ske ute i verksamheterna.

– Vi är inte mellanmjölk, för när vi beskriver det tillitsbaserade ledarskapet så är det stora saker som kommer att hända. Bakom de här övergripande orden gömmer sig ganska radikala förändringar, säger Laura Hartman.

Hon anser att verksamheterna måste premiera lärande, att våga göra fel och att följa lagar och regler men att se dem som dynamiska.

– Se till att minska antalet mål, sluta inte följa upp och mäta saker men gör det mer effektivt. Inse att kvantitativa mätningar inte ger er alla svar, utan gör kvalitativa uppföljningar och satsa på analysförmåga och kompetenserna i verksamheten.

I utredningen har man också haft 12 försöksverksamheter som arbetat mer tillitsbaserat. Verksamheterna har följts av flera forskare, läs Tillitsdelegationens utredning om denna del här. Akademikern har också kikat närmare på Falu kommun som skrotat stuprören. 

Även Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR:s ordförande, var med vid seminariet i dag. Hon menar att en av de största frågorna nu är hur det ska jobbas med frågan framöver.

– Vi ska alltid gå in i arbete med att tänka tillit, det har vi gjort innan men det är enklare att nu luta sig mot utredningens förslag, som vi tycker är väldigt bra. Ett konkret arbete är översynen av socialtjänstlagen där begreppet tillit och handlingsutrymme blir viktig, ett annat konkret verktyg är att teckna kollektivavtal som gynnar utvecklingen, säger hon. 

Förra året kom Tillitsdelegationen med en delrapport om ersättningsmodeller. Utredarna ska nu se över hur statliga myndigheter kan utveckla sin styrning för att bli mer tillitsbaserad. Den slutrapporten kommer i oktober 2019.

Text: Stina Loman, Akademikern.

Läs mer:

Shekarabi: ”Måste visa större tillit till medarbetarna i offentlig sektor” 

Laura Hartman: Allt fler ser baksidorna med detaljerad styrning

Mer fokus på kärnkraft

Tema Väx: Får du bygga fritt?