En lördagseftermiddag i slutet av mars blev en ung man skjuten vid fotbollsplanen i Årby, Eskilstuna. Han skadades allvarligt och många blev vittne till händelsen. Det är en av flera skjutningar med kopplingar till gängkriminalitet som på kort tid har inträffat i Eskilstuna.
Det som stack ut med just skjutningen i Årby var att den inträffade ett stenkast från ett villaområde och på andra sidan gatan från områdets skola där 750 elever går.
– Många kände oro efter skjutningen eftersom den skedde så öppet, mitt framför ögonen på både barn och vuxna, säger Satu Nyström.
"När barn och ungdomar frågar vad vi gör här svarar vi att man kan prata om allt med oss."
Anes Dujsic
Hon och kollegan Anes Dujsic visar runt i området kring Årbyskolan medan det snöblandade regnet piskar mot bilens vindruta som vi färdas i. De jobbar som förebyggande socialsekreterare vid socialförvaltningen och har sedan skjutningen knappt två veckor tidigare besökt skolan nästan varje dag i en riktad insats för att visa närvaro och bidra till ökad trygghet för elever och personal.
– När barn och ungdomar frågar vad vi gör här svarar vi att man kan prata om allt med oss, om vardagliga saker men också om skjutningen. Syftet är att vi finns här som trygga vuxna, som lyssnar och är intresserade av barnens och vuxnas tankar, säger Anes Dujsic.
De ingår i Team Förebygg och har rekryterats för att jobba förebyggande med unga i åldersspannet 13–20 år, som en del av den större satsningen Trygga Unga.
I Eskilstuna är skolresultaten lägre och arbetslösheten högre än riksgenomsnittet. Barnfattigdomen är hög och det är stor skillnad på medellivslängden bara mellan de olika stadsdelarna inom kommunen. Områdena Lagersberg, Skiftinge och Fröslunda är enligt polisen så kallade utsatta områden, men även Årby och Nyfors har stora socioekonomiska utmaningar, enligt kommunen.
Kommunen har länge sett en ökad risk för unga att hamna i kriminalitet, missbruk eller annan social utsatthet. För att vända den negativa utvecklingen, initierades satsningen Trygga Unga.
– Vi såg att vi behövde jobba långsiktigt, att genom samverkan möta upp oro tidigare och sätta in samordnade insatser, säger Cecilia Palm, socionom och samordnare för satsningen Trygga Unga.
Trots en flitig politisk debatt om hårdare tag mot gängbrottsligheten och skjutningarna i landet i stort, valde det politiska styret i Eskilstuna – bestående av en koalition mellan S, M och C – att ge socialförvaltningen, skolan samt kultur- och fritidsförvaltningen uppdraget att ta fram en långsiktig plan för förebyggande arbete utan att tänka på prislappen.
"Dessa pengar ska alltid finnas kvar för just det här ändamålet. Det är långsiktighet som gäller."
Jimmy Jansson
– Vi ville veta vad professionen upplevde att den saknade för att få till en röd tråd av samverkan där ingen ska behöva falla mellan stolarna, säger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
Önskelistan landade på drygt 30 miljoner kronor, pengar som nu är öronmärkta för det förebyggande arbetet.
– Dessa pengar ska alltid finnas kvar för just det här ändamålet. Det är långsiktighet som gäller för att kunna bryta den här utvecklingen, säger Jimmy Jansson och lägger till att det sannolikt kan ta upp till tio, femton år.
Sedan en ung man blev skjuten i närheten av en skola rör sig socialsekreterarna regelbundet i området för att visa närvaro och bidra till ökad trygghet.
Sedan juni förra året har totalt 32 nya medarbetare rekryterats inom ramen för satsningen – inom socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Målet är att tidigt erbjuda stöd och information till föräldrar och barn och unga upp till 20 år, i samverkan med skolan och andra aktörer.
Det handlar om att stärka familjeperspektivet, att öka barns och ungas inflytande och delaktighet liksom föräldrarnas förmåga till situationsanpassat föräldraskap. Men det handlar också om att öka tryggheten i kommunens utsatta områden och jobba för att minska utanförskap och säkra att serviceinsatserna ges på rätt nivå.
Så, hur går det till?
Mycket bygger på samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Socialförvaltningen har också skapat ett mobilt samverkansteam som jobbar mycket ute i fält. Den offentliga närvaron har ökat och vid särskild oro sker samordnade insatser.
För Satu Nyström och Anes Dujsic, som ingår i det mobila samverkansteamet och som är anställda med myndighetsutövning, har arbetet inneburit nästan mer jobb ute i fält, på skolor och i lokalsamhället, än på kontoret. Mycket går ut på att skapa relationer och tillit, berättar de.
– Vi erbjuder serviceinsatser utan att man blir inskriven i socialtjänsten. Det tror jag är ett motiverande skäl till varför många föräldrar väljer att tacka ja. Man blir inte stämplad eller utredd av socialtjänsten på något sätt, säger Satu Nyström.
En av insatserna är ledarskapsträning för tonårsföräldrar. De förebyggande socialsekreterarna utbildar föräldrar i hur de kan kommunicera bättre med sina ungdomar. Andra insatser har varit att låta föräldrar och ungdomar ställa frågor till socialförvaltningens personal.
– Vi försöker avdramatisera socialtjänsten och berätta att vi inte kommer att ta barnen, vilket många faktiskt trott, säger Satu Nyström.
När kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson får frågan om hur de kunde vara så säkra på att satsningen är rätt, givet att förbyggande arbete är svårmätt, svarar han att de inte såg några alternativ.
– Samhällsutvecklingen behöver det. Vi måste angripa detta utifrån ett professionellt perspektiv, var slutar det annars?
Det har också krävts tålamod och förståelse för det förebyggande arbetets långsiktiga effekter för att våga satsa, säger Trygga Ungas samordnare Cecilia Palm.
– Att mäta snabba effekter och resultat i socialt arbete får inte hämma det långsiktiga arbete som vi vet är nödvändigt för att skapa goda förutsättningar.
Och politikerna är inställda på att fortsätta satsa förebyggande. Göran Gredfors (M), ordförande i socialnämnden, är beredd att utöka resurserna ännu mer. Detta trots att hans parti ofta talar om satsningar på såväl kärnverksamheter som om hårdare straff.
– För Moderaterna är det bättre med pengar i ett tidigt skede än att ta dyrare kostnader i ett senare skede då konsekvensen kommer. Det har inte varit några konstigheter alls från vår sida att satsa på det här, säger han och fortsätter:
– Vi måste förebygga och söka upp så att personer kommer i arbete och inte skjuter på varandra.
Tillbaka till Årby och snöstormen. Det är eftermiddag och samverkansteamet kör mot en av Eskilstunas nio gymnasieskolor, Rekarnegymnasiet. Här går cirka 1 500 elever med olika bakgrund och från olika stadsdelar. Det har hänt att ungdomar från olika rivaliserande gäng har börjat bråka i uppehållsdelen av skolan.
När Satu Nyström och Anes Dujsic går in genom entrén möts de av leenden från två killar i tredje ring som just slutat för dagen. 18-åriga Ilhan Karpuz ger sin syn på socialförvaltningens närvaro i skolan.
– Man märker lätt när något ligger i luften här inne, så det är bra att ”soc” är här. Man kan spela kort med dem och vem som helst kan sätta sig här och prata med dem. Det blir skillnad på stämningen här inne när de är här, säger han.
Enligt personal på skolan har det blivit lättare att kunna ringa in elever som befinner sig i riskzon.
– Genom samverkan med skolorna får vi kännedom om elevernas oro och kan själva se till att närvara mer vid otrygga platser. Vi kan också till exempel koppla in kultur och fritid för att fånga upp elever som efterfrågar aktiviteter som de kanske själva inte hittat än, förklarar Anes Dujsic.
En utmaning för samtliga parter är sekretessen mellan myndigheter. Men genom motiverande samtal har de förebyggande socialsekreterarna hittat vägar för att samarbeta med både skola och föräldrar. Och genom exempelvis föräldrafika och temakvällar på fritidsgårdar kan de även nå vårdnadshavare och andra vuxna för att skapa relationer.
– När vi lyckas nå ut till föräldrar och berättar om vilka vi är och vad vi gör, så kan vi också informera och berätta om vad vi skulle vilja erbjuda för insatser, utan krav på inskrivning, säger Satu Nyström.
Utöver samverkansteamets utgångspunkt på skolor och fritidsgårdar deltar de även i områdesvandringar på kvällar. Vandringarna startade kort efter att en 14-årig pojke blev skjuten i bostadsområdet Fröslunda i november förra året.
– Det var en grupp somaliska mammor som efterfrågade mer närvaro från vår sida när vi var i området för att stärka upp den vuxna närvaron efter skjutningen. Nu vandrar vi i området tillsammans varje vecka, säger Anes Dujsic.
Det börjar bli kväll och Satu Nyström och Anes Dujsic kör ut till fritidsgården i Fröslunda för att påbörja kvällens områdesvandring. Men snöstormen och ramadan gör att inte en enda förälder är ute den här kvällen. Teamet trotsar stormen och går en sväng i området, passerar den plats där 14-åringen sköts, går förbi flera lekparker och sedan tillbaka till torget och fritidsgården.
– Områdesvandringen är bra också för att föräldrar får träffa andra föräldrar som de inte visste fanns. De möter varandra och skapar ett nätverk sinsemellan. Sådant ökar också trygghetskänslan, förklarar Satu Nyström, samtidigt som hon borstar av snön från bilen och gör sig redo för att avsluta kvällen.
Satu Nyström och Anes Djusic rekryterades som en del i Eskilstunas satsning på förebyggande arbete.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
AVTALSRÖRELSE
Kravet: Kortare arbetstid och 4,2 procent ...
Avtalsrörelsen är i gång. I dag, fredag, växlar part...
