29 maj, 2023

Tidslinje: Lever vi längre i dåliga tider?

FOLKHÄLSA Forskarna är överens om att det finns ett samband mellan lågkonjunktur och ökad psykisk ohälsa. Hur det ser ut när det gäller den somatiska hälsan är däremot inte belagt.

Krascher på Wall street har påverkat hela världens ekonomi. De har troligtvis också påverkat folkhälsan.

Foto: Gettyimages

Statistik från USA åren 1920 till 1940 antyder att folkhälsan förvånansvärt nog förbättras i dåliga tider:

  • Under ”den stora depressionen” 1930 till 1933 sjönk mortaliteten i de flesta ålderskategorier och den förväntade livslängden steg med drygt sex år, från 57,1 år 1929 till 63,3 år 1932.
  • Dock ökade antalet självmord under samma tidsperiod.
  • De ekonomiskt goda åren 1923, 1926 samt 1936–1937 ökade mortaliteten.

Det går inte att fastslå orsakerna till att människor tycks må bättre i sämre tider, men ett par forskningshypoteser är:

  • Mindre arbete skapar mindre stress och därmed färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom.
  • Sämre ekonomi gör att fler måste avstå alkohol och cigaretter, vilket leder till att den förväntade livslängden ökar.

Vad händer när det vänder?

Den sista frågeställningen i Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt handlar om huruvida det finns ett samband mellan konjunkturuppgång, ökad arbetsbelastning och ohälsa. Svar hittar man i Försäkringskassans statistik från slutet av 1990-talet, då den djupa lågkonjunkturen i Sverige vändes till mycket stark tillväxt. Slutsatserna är värda att fundera över:

·      Arbetslösheten sjönk markant 1997 och fortsatte så till 2001.

·      Samtidigt steg sjukskrivningstalen från 3,8% av den arbetande befolkningen 1997 till rekordhöga 6,1% 2003.

·      Yrken där kvinnor var (och fortfarande är) överrepresenterade hade högst sjukskrivningstal.

·      Psykosociala arbetsmiljöfaktorer, mätta som krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, tycks under 1990-talet kraftigt ha ökat sin betydelse för långtidssjukskrivning.

·      Den så kallade ”arbetsmiljöhypotesen” (Johnson & Hall, 1988) säger att sjukfrånvaron ökar som en effekt av allt högre arbetsbelastning. Friska och närvarande medarbetare förutsätter följaktligen andra effektiviseringslösningar än att lägga fler arbetsuppgifter på var och en.

Läs också:

Så påverkar den ekonomiska krisen folkhälsan

Anne Ralf Hållbus

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Facket kräver handledning för alla kuratorer – ”Har ...

FACKLIGT I Region Västerbotten arbetar många av vår...
18 april, 2024

Så ska du agera om Kommunal går ut i strejk

STREJKVARSEL Kommunal har varslat om strejk. Medlemmar ...
16 april, 2024

Nya löner på gång – så maxar du ökningen

LÖN Anställda i kommuner och regioner får 3,3 ...
16 april, 2024

Mer pengar till Kriminalvården och Sis i vårbudgeten

VÅRBUDGET Kriminalvården får ett tillskott på 1,4 mi...
15 april, 2024


Läs även

Välkommen satsning på socialtjänsten i utmanande tid...

BUDGET Satsningarna på välfärden i regeringens bu...
21 september, 2023

Tre miljarder sparas på arbetsmarknadsåtgärder

BUDGET Arbetslösheten väntas öka framöver. Trots ...
20 september, 2023

Regeringen vill spara miljarder på insatser för arbe...

BUDGET Stora neddragningar på arbetsmarknadsåtgär...
20 september, 2023

Varning för vobbträsket

ARBETSMILJÖ Vobb i stället för vabb ökar. Till glädje ...
13 september, 2023