29 maj, 2023

Tidslinje: Lever vi längre i dåliga tider?

FOLKHÄLSA Forskarna är överens om att det finns ett samband mellan lågkonjunktur och ökad psykisk ohälsa. Hur det ser ut när det gäller den somatiska hälsan är däremot inte belagt.

Krascher på Wall street har påverkat hela världens ekonomi. De har troligtvis också påverkat folkhälsan.

Foto: Gettyimages

Statistik från USA åren 1920 till 1940 antyder att folkhälsan förvånansvärt nog förbättras i dåliga tider:

  • Under ”den stora depressionen” 1930 till 1933 sjönk mortaliteten i de flesta ålderskategorier och den förväntade livslängden steg med drygt sex år, från 57,1 år 1929 till 63,3 år 1932.
  • Dock ökade antalet självmord under samma tidsperiod.
  • De ekonomiskt goda åren 1923, 1926 samt 1936–1937 ökade mortaliteten.

Det går inte att fastslå orsakerna till att människor tycks må bättre i sämre tider, men ett par forskningshypoteser är:

  • Mindre arbete skapar mindre stress och därmed färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom.
  • Sämre ekonomi gör att fler måste avstå alkohol och cigaretter, vilket leder till att den förväntade livslängden ökar.

Vad händer när det vänder?

Den sista frågeställningen i Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt handlar om huruvida det finns ett samband mellan konjunkturuppgång, ökad arbetsbelastning och ohälsa. Svar hittar man i Försäkringskassans statistik från slutet av 1990-talet, då den djupa lågkonjunkturen i Sverige vändes till mycket stark tillväxt. Slutsatserna är värda att fundera över:

·      Arbetslösheten sjönk markant 1997 och fortsatte så till 2001.

·      Samtidigt steg sjukskrivningstalen från 3,8% av den arbetande befolkningen 1997 till rekordhöga 6,1% 2003.

·      Yrken där kvinnor var (och fortfarande är) överrepresenterade hade högst sjukskrivningstal.

·      Psykosociala arbetsmiljöfaktorer, mätta som krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, tycks under 1990-talet kraftigt ha ökat sin betydelse för långtidssjukskrivning.

·      Den så kallade ”arbetsmiljöhypotesen” (Johnson & Hall, 1988) säger att sjukfrånvaron ökar som en effekt av allt högre arbetsbelastning. Friska och närvarande medarbetare förutsätter följaktligen andra effektiviseringslösningar än att lägga fler arbetsuppgifter på var och en.

Läs också:

Så påverkar den ekonomiska krisen folkhälsan

Anne Ralf Hållbus

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Debatt: Inse värdet av sociologer och beteendevetare...

DEBATT Sociologer och beteendevetare underskattas...
28 september, 2023

Ny bok skildrar hedersförtryck i Sverige

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I boken ”Hedersförtryck: berättelser i Sve...
27 september, 2023

5 tips: Så bör du förhålla dig till AI i arbetslivet

ARTIFICIELL INTELLIGENS AI kommer att påverka i stort sett alla jo...
26 september, 2023

AI förändrar arbetslivet i grunden

ARTIFICIELL INTELLIGENS AI kan underlätta jobbet för många. Men va...
26 september, 2023


Läs även

Nya sätt att arbeta krävs för att stoppa bidragsbrotten

VÄLFÄRDSBROTT Nästan 15 miljarder kronor per år betalas ...
6 september, 2023

Upprättelse efter pensionsmissen – ”Enorm lättnad”

PENSION Personer födda 1957 får tusentals kronor m...
29 augusti, 2023

Känsla av mening får pensionärer att stanna kvar i a...

ARBETSMILJÖ Pengar och kollegor i all ära. Men för att...
26 juni, 2023

Ny prognos: Arbetslösheten ökar i år

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen spår en ökad arbetslösh...
16 juni, 2023