6 september, 2022

Studentorganisationerna: Höj tilläggsbidraget i studiemedlet

DEBATT Nu är det dags för politikerna att ta sitt ansvar och hjälpa de studenter som har det svårast. Det skriver företrädare från Saco studentråd och SFS i en debattartikel.

Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studentkårer och Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd.

Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studentkårer och Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd, kräver en höjning av studiemedlet.

Under våren och sommaren har rapporterna om studenters försämrade ekonomiska situation duggat allt tätare. I våra organisationer märker vi tydligt av en ökad oro bland Sveriges studenter för hur studiemedlet ska räcka nu när höstterminen börjar.

Studiemedlet justeras efter prisbasbeloppet i början av varje år baserat på tidigare års prisökningar. Under år med ingen eller låg inflation märks fördröjningen knappt av, men i tider av inflation på upp till 10 procent blir den rullande reella inkomstminskningen tydlig mot slutet av året.

Saco studentråd och Sveriges förenade studentkårer kräver en temporär generell höjning av studiemedlet fram till den ordinarie justeringen i början av 2023. Det är ett krav som vi står fast vid. Varje månad utan en höjning är en realekonomisk besparing på bekostnad av Sveriges studenter.

För vissa grupper är de minskade levnadsmarginalerna mer pressande än för andra. År 2020 – innan inflationen tog fart – klarade sig tre av fyra studenter på sina inkomster utan att behöva låna eller ta sparpengar, enligt en rapport från CSN. Då räknas både inkomster från studiemedel och från arbete vid sidan av studier.

Bland gruppen studerande föräldrar var inkomsterna bara tillräckliga för drygt hälften av de studerande. Endast fyra av tio skulle klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor. Många studerande föräldrar lever alltså på väldigt små marginaler. Det är inte bra för studieron. Ekonomisk stress är en faktor som mycket väl kan innebära att studierna förlängs genom försämrade studieresultat. Små ekonomiska marginaler kan också innebära en sämre uppväxtsituation för barnen.

"Vi vill se en kraftig höjning av tilläggsbidraget med 50 procent från dagens nivåer för studerande vid universitet och högskolor."

Linn Svärd och Albert Ohlin

Till en följd av prisökningarna hittills i år går det inte att dra någon annan slutsats än att läget för den här gruppen har förvärrats.

Redan idag finns det möjlighet för studerande föräldrar att söka ett så kallat tilläggsbidrag – en ersättning för att täcka de merkostnader som föräldraskap innebär. Det har alltså tidigare från politiskt håll funnits en förståelse för att barnbidraget inte riktigt räcker till för den grupp som studerar och har barn. År 2021 mottog nästan 50 000 studerande vid universitet och högskolor tilläggsbidraget.

År 2022 låg tilläggsbidraget för en studerande med ett barn på 636 kronor i månaden. För två barn låg det på 1 040 kronor för båda barnen. För en studerande med en partner som tjänar 25 000 kronor i månaden täcker bidraget inte ens heltidsavgiften på förskolan. Om båda föräldrarna studerar är endast en av föräldrarna berättigade till bidraget.

Vi vill se en kraftig höjning av tilläggsbidraget med 50 procent från dagens nivåer för studerande vid universitet och högskolor. För en studerande med två barn skulle det innebära 500 kronor mer i månader. De studerande föräldrarna skulle självklart också gynnas av en permanent generell höjning av studiemedlet, men ett höjt tilläggsbidrag är en bra början för att förbättra dessa studenters ekonomiska situation.

En sådan höjning av tilläggsbidraget skulle öka de årliga bidragskostnaderna i CSN på högskolenivå med mindre än 2 procent, baserat på utbetalda belopp 2021. Kostnaderna skulle utgöra en knapp tiondel av de inkomster som den planerade CSN-räntehöjningen väntas generera, eller en femtedel av besparingen som skett till följd av det återinförda fribeloppet.

Redan innan pandemin var studentgruppen studerande föräldrar särskilt utsatt. Prisökningarna har gjort situationen värre. Det är dags att Sveriges politiker tar sitt ansvar och agerar för att hjälpa de studenter som har det svårast.

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd
Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studenkårer

Läs även

"En av flera pusselbitar är omställning"

LEDARE Det nya omställningsstödet är en vinst för...
27 september, 2022

Oro för minskat bistånd – då spelar fackföreningar e...

BISTÅND Biståndsorganisationer befarar minskade an...
23 september, 2022

Ohövlighet på arbetsplatsen smittsamt

ARBETSMILJÖ Att mötas av eller till och med bli åskåda...
21 september, 2022

Heike Erkers: ”Vi kräver en socialtjänstminister”

POLITIK De sista rösterna har räknats och maktskif...
15 september, 2022