Stress på jobbet – vilken hjälp har du rätt till?

Detta har hänt

Isabel har fysiska symptom på stress, såsom oro i kroppen, svårt att somna/somna om och koncentrationssvårigheter. När hon började på arbetsplatsen för två år sen, fick hon inte en ordentlig introduktion men som erfaren inom sitt yrke, kunde hon ändå tillgodogöra sig det väsentliga och komma in i jobbet. De senaste årens ekonomiska läge har gjort att organisationen har anställningsstopp men arbetsuppgifterna har inte blivit färre och även Isabels kollegor upplever ansträngd arbetssituation. Hon har pratat med sin chef men vet inte om någon mer har gjort samma. Hon har läst om arbetsanpassning och undrar om man behöver bli sjukskriven för att få det?

Detta gäller

Arbetsanpassning på individuell nivå tillämpas när åtgärderna i det generella arbetet inte räcker till. Man behöver inte vara sjukskriven för att få arbetsanpassning. Tvärtom ska åtgärder vidtas tidigt när medarbetare signalerar att de är i behov av individuell arbetsanpassning så att sjukskrivning och svårare ohälsa undviks. Inställningen hos varje arbetsgivare bör vara att ingen ska bli sjuk i jobbet.

Arbetsanpassning kan vara arbetsträning, ändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider, mindre arbetsmängd, anpassning av fysiska arbetsplatsen eller utbildning. Det kan också vara återhämtning under arbetsdagen – det grundläggande är att utgå från varje medarbetares förutsättningar och dennes behov. Arbetsanpassning kan därför vara av både tillfällig och varaktig art. Forskning visar att prioritering av arbetsuppgifter är en friskfaktor och det handlar om att skapa samsyn om vad som är viktigt och rätt sak att göra. Arbetsplatser som arbetar förebyggande med arbetsanpassningar har lägre sjukfrånvaro och friskare medarbetare.

Så får du hjälp

Om du upplever att det finns missförhållanden på din arbetsplats ska du i första hand prata med din chef. Det kan handla om sådant som påverkar bara dig eller som påverkar hela arbetsgruppen. Om ingenting sker kan du prata med ett skyddsombud eller en facklig företrädare på arbetsplatsen och såklart kontakta Rådgivningen på Akademikerförbundet SSR.

Så gick det

Isabel ringde till Rådgivningen och fick råd att ta kontakt med sin chef igen och påtala att hon behöver hjälp att prioritera arbetsuppgifterna. De behöver synliggöra vad hon gör, prioritera och eventuellt pausa några projekt som Isabel är med i. Vissa projektmöten missar hon ofta och det skapar stress.

För att det ska vara hållbart behöver arbetsbelastningen anpassas och följas upp löpande. Dokumentation som är enkel att följa upp är bra att ha och avstämningar har bokats in varannan vecka. Isabel fick råd, både av Rådgivningen och sin chef, att våga be om hjälp. Chefen har ansvar för att skapa förutsättningar så att medarbetarna kan göra ett bra jobb och trivs på arbetsplatsen. Medarbetarna förväntas be om hjälp och signalera när det finns hinder. På så sätt hjälps vi åt med att skapa en god arbetsmiljö.