Medverkande i paneldebatten var socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, Christina Kiernan, samordnare, Sveriges kommuner och regioner, SKR och Per Eleblad, generaldirektör, Utbetalningsmyndigheten.
SKR:s bedömning är att välfärdsbrottslighet inte är en storstadsfråga, utan att det finns i alla kommuner och regioner över hela landet – och att verksamheterna är sårbara.
– Det är enkelt att ta sig in, svårt att upptäcka, och blir man upptäckt är det nästan omöjligt att bli straffad. Det förkommer mutor, hot, värvning av anställda eller att man skickar in sina släktingar eller nätverkskollegor in i verksamheten. Så kallade möjliggörare som gör det möjligt för kriminella nätverk att utöva sin brottslighet via det offentliga, säger Christina Kiernan, samordnare på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Varje år betalas cirka 15 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar. Pengar som delvis går till att finansiera den organiserade brottsligheten.
– Otroligt mycket pengar forslas ut från välfärden och in i kriminalitet. Detta leder indirekt till att välfärdssektorn får mindre pengar att röra sig med, och skolor, sjukvård, socialtjänst och många andra områden drabbas. Dessutom hetsas stämningen upp mot en redan utsatt socialtjänst och skadar tilliten till professionen, och påverkar arbetsmiljön med exempelvis hot och otillbörlig påverkan. Det viktigaste är att stå upp för och stärka professionerna, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
I kampen mot välfärdsbrottslighet har en helt ny myndighet startats; Utbetalningsmyndigheten, vars syfte är att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
– Vi har enormt goda förutsättningar och en bra lagstiftning att luta oss mot, men väldigt mycket att göra. Att myndigheter lättare kan dela data och uppgifter med varandra för att upptäcka felaktiga utbetalningar kan låta som en simpel grej, men det är ingen quick fix. Alla system är olika och utformade för varje specifik myndighet. Avancerade modeller ska byggas för att det ska fungera, men när allt är på plats kommer det att bli ruggigt effektivt, säger Per Eleblad, generaldirektör, Utbetalningsmyndigheten.
Enligt Jan Jönsson, oppositionsborgarråd i Stockholm, är det få fall som leder till fällande domar, trots betydande dokumentation och bevisning på bidragsfusk.
"Polisanmälningar läggs ner omedelbart. Det är problematiskt att dessa brott inte leder till några konsekvenser – trots att det blir stora konsekvenser för samhället."
Jan Jönsson (L)
– Polisanmälningar läggs ner omedelbart. Det är problematiskt att dessa brott inte leder till några konsekvenser – trots att det blir stora konsekvenser för samhället.
Camilla Waltersson Grönvall svarar med att regeringen har välfärdsbrottsligheten som en prioriterad fråga och att det finns en samsyn över de politiska gränserna att agera mot detta.
– Det här har tagit sig långt ut i kapillärerna av det svenska samhällssystemet, och det är vår moraliska skyldighet att stoppa detta. Dels har vi ett antal utredningar för att få nya lagar på plats, bland annat en sekretesslagstiftning, dels stärker vi polisen så att detta kan leda till fler fällande domar.
Det var i höstas som JO slog fast att Södertälje kommun bröt mot lagen när bakgrundskontroller mot polisregister gjordes regelbundet av alla anställda. Syftet var att hitta personer med koppling till kriminalitet som tagit anställning i kommunen.
Paneldeltagarna är överens om att det behövs kontroller inom den offentliga sektorn, men att det måste vägas mot den personliga integriteten och att vissa utsatta tjänster kan vara relevanta för bakgrundskontroller – men inte alla.
– Vi ska inte bli ett kontrollsamhälle. Däremot har vi ett nytt samhälle idag där vi måste kunna hantera denna välfärdsbrottslighet. Vi får inte vara naiva, utan måste laga efter läge, säger Christina Kiernan.
– Många förlitar sig på att bakgrundskontroller är lösningen på allt, men det går alltid att kontrollera mer och mer. Det kommer alltid uppstå gråzoner, och då är det i grunden organisationskulturen som är avgörande. Med tystnadskultur och angiveri hamnar man riktigt snett, säger Jan Jönsson.
Camilla Waltersson Grönvall poängterar att det alltid är en avvägning mellan kontroll och förtroende, och att den nya Utbetalningsmyndigheten är en viktig resurs i detta.
– Det undergräver legitimiteten till välfärdssystemet när så mycket pengar läcker ut till kriminella. Det är viktigare än någonsin att vi kartlägger felaktiga utbetalningar på kommunal och regional nivå och skärper bidragsbrottslagen. Vi måste ha ett system där man vet att skattepengarna går till det de är avsedda till.
Se hela samtalet här:
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
