Skolkuratorn: ”Inte vårt uppdrag att korta köerna till Bup”

I artikeln Kan skolkuratorer minska köerna till Bup? tar socionomen Maria Kjellgren i sin forskning upp en möjlig koppling mellan växande köer till Bup och ett förändrat arbetssätt för skolkuratorer där fokus flyttas från individuella samtal till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. En förändring som även kan göra att rollen upplevs som vag och otydlig, menar hon.

Sara Ronningstam Millberg jobbar på Enheten för elevhälsa på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad där hon utbildar, handleder och ger riktat professionsstöd till stadens skolkuratorer. Hon lyfter ett kompletterande perspektiv och beskriver skolkuratorns uppdrag enligt aktuell lagstiftning.

Hon håller med om att skolkuratorrollen kan upplevas otydlig, men att uppdraget är tydligt formulerat i skollagen. Hon menar att det behövs mer kunskap och utbildning – och att det är en lärandeprocess att arbeta utifrån den nya skollagen.

– Elevhälsans och därmed skolkuratorns uppdrag beskrivs i den nya skollagen som kom 2010. Det som är nytt är att en samlad elevhälsa införs där skolkuratorn har en nyckelroll i att bistå lärare och övrig skolpersonal med psykosocial kompetens för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är ett nytt sätt att arbeta som tar tid att lära sig. Det blir svårt att utforma rollen och konkretisera den psykosociala insatsen om vi saknar kunskaper om uppdraget.

Hon menar att skollagen, läroplanerna och Skolverkets allmänna råd beskriver ett perspektivbyte där man går från att arbeta enskilt individuellt till att tillsammans i elevhälsoteamet och med övrig personal jobba tvärprofessionellt och hälsofrämjande. Något som dock inte är helt enkelt alla gånger.

– Kommer man som socionom in i skolans värld utan tidigare erfarenhet av en pedagogisk miljö är det inte helt självklart. Man måste förstå hur den pedagogiska arenan är organiserad, vad ens egen roll är i den och hur man integrerar det sociala och pedagogiska arbetet. Hur tillför jag min psykosociala kompetens på individ-, grupp- och organisationsnivå?

Elevhälsans uppdrag förtydligas ytterligare i de förändringar i lagtexten som redan finns tillgängliga och som börjar gälla i sommar, förklarar Sara Ronningstam Millberg. Men det kan krävas mer utbildning för att arbeta utifrån det nya uppdraget.

– Här skulle jag vilja betona betydelsen av både grundutbildning och specialistinriktning med en påbyggnadsutbildning för skolkuratorer, så att förutsättningarna utifrån kompetenskrav blir likvärdiga för samtliga professioner i elevhälsan.

Sara Ronningstam Millberg menar att skolkuratorn har en uppgift att tillföra psykosocial kompetens till hela skolans organisation för att upptäcka sociala frisk- och riskfaktorer och se hur lärmiljön kan förbättras utifrån elevernas behov.

– Vi är inte anställda för att behandla eller i första hand jobba med terapeutiska samtal. Vårt uppdrag är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att alla barn och elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, säger hon och fortsätter:

– Självklart ska vi även arbeta individuellt och genom samtal möjliggöra barns berättande för tidig upptäckt av social utsatthet. Men det vi ser på individnivå måste lyftas och analyseras tvärprofessionellt för att ett förändringsarbete ska kunna ske och bestående resultat nås.